För undertecknad och hennes make har det, det måste erkännas, inte varit skyttet som lockat mest hos jakten, utan istället samarbetet med hunden och naturupplevelsen. Hedervärda motiv, visst. Men så blev resultatet från årets ripjakt därefter.
Bom, bom…
Inför rapphönspremiären bestämde vi oss att pröva på en skjutsimulator. Maken för att bli säkrare och undertecknad, som bara sporadiskt skjutit någon serie på skjutbanan sedan jägarexamen, för att komma igång igen.
Som fågelhundsägare går det nämligen alldeles utmärkt att ”bara” gå som hundförare. Villiga skyttar finns alltid. Men en gammal sanning i den här branschen lyder också: först när man själv börjar fälla över hunden fattar den på riktigt vad det är frågan om.
Många är berättelserna om hur hunden fått ett helt nytt uttryck i ansiktet när skottet plötsligt kom från husse eller matte själv.
Om dessa historier är sanna eller inte kan vi låta vara osagt, men de tyder på en sak: ju bättre skytt, desto troligare att man får en säker hund som bringar vilt framför bössan.
Funnits i några år
Skjutsimulatorer har funnits i ett antal år nu. Bland annat börjar de bli ett ganska vanligt inslag i jägarutbildningarna. Skälen är flera. De går att använda året runt, de är miljövänliga och framför allt – de ger en detaljerad feedback på vad man gör rätt och fel.
Till skjutsimulatorn hos jaktbutiken Widforss i Nacka kommer mest nybörjare och oerfarna skyttar, berättar butikschefen och skjutinstruktören Michael Kvick.
– Det vanligaste felet folk gör är att stanna upp i avfyringsögonblicket. Med simulatorn kan man lära sig att komma tillrätta med detta och förstå vitsen med framförhållning, kommenterar han.
Övar för lite
Michael Kvick uppskattar att en svensk jägare i snitt skjuter mellan 20 och 30 övningsskott per år. Det är alldeles för lite, anser han, även om de individuella variationerna förstås är stora.
– Överlag skjuts det taskigt i Sverige. Vi har mycket duktiga hundar och hundförare, som löser eftersöken. Men om skyttet var bättre skulle det inte behöva gå så långt. Många skjuter några vändor på skjutbanan före jakten, men man måste träna på olika saker för att bli en komplett skytt.
– Hur ofta kommer älgen på just 80 meters håll när man är i skogen? frågar han retoriskt.
Ulf Ferdinandsson på Uffes jaktskyttecenter i Älta utanför Stockholm, som också erbjuder simulatorskytte, har liknande erfarenheter.
– Många tycks se skyttet som ett nödvändigt ont. Nyligen ringde en person och frågade om han kunde skjuta in sin älgstudsare hos mig – i simulatorn! Han skulle på älgjakt tre dagar senare…
Hur gick det då för Jakt & Jägares utsända?
Fick byta bössa
Tja, det första besöket hos skjutsimulatorn utföll inte som jag tänkt mig. Michael Kvick dömde omedelbart ut min gamla, i mitt tycke fina, Miroku sida-sida som otät, slut och ”bara värd att hänga på väggen”.
Några veckor senare gjorde jag ett nytt försök, denna gång med en nyinköpt Classic Ladygun kaliber 12 i vapenfodralet.
Efter ett pass i simulatorn under Ulf Ferdinandssons ledning kan jag konstatera att lite simulatorträning faktiskt gör stor skillnad.
Istället för svävande omdömen som ”nu höll du för långt till höger” eller ”du måste vara mer aggressiv i anläggningen”, som jag fått höra på skjutbanan, blev det nu en detaljerad bild av vad jag egentligen hade för mig.
Skotten spelades upp i efterhand och vi kunde då upptäcka flera fel. Till exempel höll jag konsekvent för långt ifrån målet under svingen, för att sedan göra en liten böj in mot målet, snirkla mig hit och dit och så slutligen fyra av.
Med hjälp av grafiken över skjutförloppet och träffbilden blev det faktiskt ganska snabbt bättre – även om det är långt kvar innan jag är redo att skjuta på jakt.
Skyttet analyseras
Möjligheten att analysera sitt skytte är en uppenbar fördel, jämfört med att skjuta på skjutbana. Med simulatorns hjälp kan skytten förstå vad som görs fel. Att slippa rekylen, smällen och stressen att andra tittar på när man bommar är också ett plus.
Däremot är det analytiska simulatorskyttet snarare ett steg bort från det ”intuitiva” skytte som skjutinstruktörer gärna förordar, att man inte ska fundera så mycket utan bara göra.
Glömmer känslan
Risken är förstås att man i simulatorn står och tänker så mycket på träffbilden och hur man för sin bössa att man glömmer bort hur det känns – och det är ju dit man förr eller senare vill komma.
Men kanske är det med skytte som med allt annat. Intuition är inget man föds med. När däremot det man lärt sig blivit så självklart att man inte längre behöver tänka på det, då får kunskapen ett nytt namn: intuition.
En skjutsimulator – det har sagts förut – kan aldrig ersätta träningsskytte på en skjutbana.
Ett vanligt kulskyttefel, som att skytten rycker till vid skottet, är till exempel svårt att träna bort i simulator, där det varken smäller eller kommer en rekyl.
Men som ett sätt att komma igång för nybörjare, eller som punktinsats för att rätta till vissa typer av felaktigheter hos mer erfarna skyttar, är simulatorn tveklöst ett utmärkt hjälpmedel.
För maken, som gjorde sin första säsong som skytt i fältfågelmarkerna, var timmen i simulatorn en succé. Få saker slår en rapphönsmiddag tillagad på egenhändigt införskaffade råvaror…
Så fungerar skjutsimulatorn
I simulatorn som Jakt & Jägare prövade, en Marksman ST-2, kan man använda sitt eget vapen eller en vapenattrapp med ställbar kolv.
Vill man använda sitt eget vapen måste en sensor monteras under piporna. Sensorn innehåller ett gyro som registrerar vapnets rörelser och skottet. I datorn lägger man in man kaliber, borrning samt typ och storlek på ammunitionen. Vapnet kalibreras med ett provskott innan man kan sätta igång.
Flera olika former av skjutbaneskytte och jaktskytte finns, bland annat samtliga skjutmoment som ingår i jägarexamen, trap, sporting, älgbana, jakt på fågel (fasan, and, ripa), hare, vildsvin, kronhjort och brunbjörn.
Det går att välja olika svårighetsgrad, till exempel rena sidoskott på lyftande fasaner eller slumpmässiga fasaner från olika håll. Målen är animerade och avbildas mot en passande fotobakgrund som projiceras på en stor filmduk.
Efter skottet kan man spela upp skjutförloppet för att se vapnets och målets rörelser. Dessutom kan man ta fram en grafik över träffbilden. Den visar bland annat hur långt målet förflyttat sig från skottögonblick till träff och hur långt ifrån (i centimeter) skottet låg vid träff respektive bom jämfört med idealträffen.
Datorn anger dessutom tiden till avfyring, avståndet till målet, hur många hagel som träffade och en del annat.
Det finns numera även skjutsimulatorer för hagel- och kulskytte för hemmabruk, något mindre avancerade men till överkomligt pris. Även där skjuter man med sitt eget vapen.
Mer information
Marksman, www.marksman.se
ShotPro, www.trojansim.com
DryFire (simulator för hemmabruk), www.dryfiresverige.com