• Knivar_nu
En Schiwy-studsare med justerbar kolvkam och Greener-säkring. Denna Schiwy ligger i sin originalkassett. Locket har samma initialer AR, som är graverat på vapnet. Facket för det större siktet är tyvärr tomt. De två Schiwy-dubbelstudsarna har många likheter. Gravyren är enligt den tyske gravyrmästaren Hendryk Frühauf gjord av samma gravör, men något enklare utförd i vissa detaljer på den undre boxlåsbössan. Stockningen tycks vara gjord av samma stockmakare. Utformningen av detaljerna på pistolgreppen är identisk. Kolvkammen är här i uppfällt läge och kolvhöjden passar bra till kikarsiktet Kolvkammen nedfälld för skytte med de öppna riktmedlen. Båda studsarna har original hakmontage för två kikare, men utförandet tyder på att de är gjorda av olika hantverkare. Pip-planen har de gängse tyska provstämplarna från den tiden. Vi ser att de undre piporna till sidolåsdubbelstudsaren i 9,3x74R har nr 13641 och är provstämplad april 1938. De övre piporna i 8x57IR med nr 13638 är stämplade augusti 1938. Dessa pipor har dessutom Birmingham provstämplar, de har någon gång provats i England. Denna Schiwy i .250-3000 var en gåva från Hermann Göring till Erik von Rosen. Observera Greener-säkringen och den justerbara kolvkammen. Sidolåset har bakåtliggande slagfjäder, vilket gör att mindre metall behöver tas bort från baskylen i den svaga punkten i vinkeln under stötbottnarna. Givetvis finns fångstång. Några av medlemmarna i Jagdclub Diana i Berlin. Fotot är från omkring 1920. Ludwig Schiwy är andra man från vänster, en kort, lätt korpulent man. Till höger om honom står en annan välkänd bössmakare, Ernst Steigleder. Samtliga har fallblockstudsare, tydligen är bilden tagen i samband med någon skyttetävling.

Görings bössmakare

Vapen och utrustningPublicerad: 2007-01-09 09:36

Ludwig Schiwy var bössmakare i Berlin och fick sluta sin bana efter andra världskriget med att göra luftvapen. Men på 30-talet hade han sin storhetstid.
Schiwys dubbelstudsare är fina exempel på högklassiskt tyskt vapenhantverk.
Nazipampen Hermann Göring beställde flera fina repeterstudsare från Schiwy. Ett av dessa vapen finns i Sverige.

Fram till andra världskriget fanns en mängd vapenfirmor och bössmakare i Tyskland.
De allra flesta fanns i Suhl och efterhand har det kommit fram en hel del information om dessa. Men det fanns också åtskilliga bössmakare med adress i Berlin, eller andra städer, och dessa är sämre dokumenterade.
Ofta var de mer handlare än bössmakare och beställde sina vapen mer eller mindre färdiga av olika tillverkare i Suhl. Men vem som egentligen gjorde bössorna är egentligen ointressant. Det är den färdiga bössan som är intressant. Många vapen med namn och adresser utanför Suhl är av allra högsta klass och har ibland speciella kännetecken, som är typiska för just en specifik bössmakare-handlare.
Vi skall här se några vapen från en sådan bössmakare, Ludwig Schiwy i Berlin.

En Schiwy-studsare med justerbar kolvkam och Greener-säkring.

Utbildad bössmakare
Enligt Dr Ulrich Steigleder föddes Ludwig Schiwy omkring 1880 och var utbildad bössmakare.
I vilken omfattning han själv tillverkade vapen, eller hur stor hans verkstad var, är inte känt. Utöver sin firma i Berlin ägde han vapenfirman F W Vandrey & Co i Hamburg. Han var medlem i Bössmakargillet i Berlin och i den exklusiva Jagdclub Diana samt aktiv tävlingsskytt.
Under att antal år efter andra världskriget fick privatpersoner inte inneha vapen i Tyskland. Endast luftgevär var tillåtna och Ludwig Schiwy avslutade sin bana som bössmakare med att sälja luftvapen och ammunition till dessa. Detta måste ha känts tragiskt för en man som tidigare sysslat med exklusiva lyxvapen. Ludwig Schiwy dog i Västberlin i slutet av 1950-talet.

Denna Schiwy ligger i sin originalkassett. Locket har samma initialer AR, som är graverat på vapnet. Facket för det större siktet är tyvärr tomt.

De två Schiwy-dubbelstudsarna har många likheter. Gravyren är enligt den tyske gravyrmästaren Hendryk Frühauf gjord av samma gravör, men något enklare utförd i vissa detaljer på den undre boxlåsbössan. Stockningen tycks vara gjord av samma stockmakare. Utformningen av detaljerna på pistolgreppen är identisk.

Även uppfinnare
Schiwy var även uppfinnare. 1934 fick han patent på ett sikte ”Visier für Handfeuerwaffen”. Det är ett brett sikte med tre siktskåror.
Skårorna vid sidorna är avsedda att användas på löpande vilt. Förmodligen fungerade det bättre i teorin än i praktiken. En av dubbelstudsarna som visas här har detta sikte. Jag har sett flera Schiwy-vapen med en finurligt konstruerad justerbar kolvkam. Det finns inget patent på denna och jag vet inte om den är konstruerad av Schiwy. Men just denna kolvkam har jag endast sett på Schiwy-vapen. Tre av vapnen som visas här har denna justerbara kolvkam.
Den tyske Reichstagsvize-präsident, Reichsjägermeister med mera Hermann Göring hade åtskilliga bössor från Ludwig Schiwy.
I DWJ 11/04 visas en fin Ludwig Schiwy sidolås bock-
dubbelstudsare i 9,3x74R med Görings vapensköld inlagd i guld på toplevern. Den är provstämplad i december 1927, men har ändå det Schiwy-visier som patenterades 1934.
Kanske monterades det i efterhand, eller också gjordes inte
bössan klar och levererades förrän 1934. Förmodligen är den helt eller delvis byggd av Merkel. Dubbelstudsaren har samma typ av gravyr som dubbelstudsarna på bilderna i denna artikel.

Olika men lika
De två dubbelstudsarna sida-sida som visas här är av olika typ, men har ändå en hel del likheter.
Sidolåsbössan i 9,3x74R har tillverkningsnummer 13641 och är provstämplad april 1938, boxlåsbössan i 8x57IR har nr 13638 och är stämplad augusti 1938.
Det skiljer bara tre nummer dem emellan och den med lägst
nummer är stämplad fyra månader senare än den med högre nummer. Detta är inget konstigt, serienumret och provstämplarna stämplades inte samtidigt i tillverkningsprocessen.
Båda dubbelstudsarna har varit i USA och vänt, sidolåsbössan kom till Sverige på 70-talet och boxlåsbössan nyligen.
Eftersom bössorna har olika mekanismer skiljer de en del utseendemässigt, men de har också mycket gemensamt. Det lätt rombformade pistolgreppet har samma utformning på båda med fint rundat avslut och en liten fri yta längst bak i nätskärningen. Båda har också en horninläggning bakom flyglarna och en elegant näsa som avslutning framtill på kolvkammen.

Kolvkammen är här i uppfällt läge och kolvhöjden passar bra till kikarsiktet

Justerbar kolvkam
Det som främst skiljer stockarna åt är den justerbara kolvkammen på boxlåsbössan. Den är verkligen praktisk. Nu får man i en handvändning rätt kolvhöjd både med de öppna riktmedlen och med kikarsiktet. Höjden på kolvkammen i uppfällt läge kan enkelt justeras med en skruv.
Framstockarna skiljer sig helt åt eftersom den på sidolåsdubbelstudsaren har Anson-regling, vilket är ganska ovanligt på tyska vapen. Den andra har Deeley-regling, vilket tyska bössmakare normalt använde. Båda bössorna har ejektorer.
Pip-paren till båda bössorna är exakt lika långa med det något udda måttet 61,5 centimeter. Som sig bör är 9,3 pip-paketet ett par millimeter bredare och har något kraftigare klackar. Båda pip-paren har dubbla hakmontage, säkerligen gjorda samtidigt som piporna.

Kolvkammen nedfälld för skytte med de öppna riktmedlen.

Båda studsarna har original hakmontage för två kikare, men utförandet tyder på att de är gjorda av olika hantverkare.

Utförandet skiljer
Hakmontagedelarna skiljer en del i utförande. Jag tror inte att det är samma bössmakare som har gjort varken montagen eller piporna. Lättringen på spängerna är olika trots att piporna är tillverkade vid samma tidpunkt, vilket också tyder på att det inte är samma tillverkare.
Piporna har olika små diskreta stämplar. De bössmakare som arbetade med pipor, baskyl, stockning och så vidare hade ofta sina egna små stämplar för att visa vem som hade gjort vad på bössan.
Till 9,3-bössan finns den lilla Carl Zeiss Zielvier-kikaren kvar. Till 8x57-bössan finns den stora Zeiss Zielsechs-kikaren med.
Båda kikarna har ett speciellt riktmedel med en kraftig vertikal stolpe och en tunn horisontell linje med en liten dot i mitten.
Till den tidigare nämnda Schiwy-bockdubbelstudsaren finns två original Zeiss-kikare med detta riktmedel. Kanske var riktmedlet en specialitet för Schiwy?

Originalskick viktigt
Sidolåsdubbelstudsaren har det nämnda Schiwy Visier. När jag såg den dubbelstudsaren första gången på 70-talet hos en vapenhandlare, som just fått hem den från USA, observerade jag det ovanliga siktet och fotograferade det. Bössan såldes och när jag såg den igen 20 år senare var siktskårorna på sidorna igensvetsade!
Med hjälp av mina bilder kunde en vapensmed återställa siktet till originalskick.
Ändra aldrig något på gamla vapen, låt det vara som bössmakaren ursprungligen med omsorg utformat detaljerna.

Pip-planen har de gängse tyska provstämplarna från den tiden. Vi ser att de undre piporna till sidolåsdubbelstudsaren i 9,3x74R har nr 13641 och är provstämplad april 1938. De övre piporna i 8x57IR med nr 13638 är stämplade augusti 1938. Dessa pipor har dessutom Birmingham provstämplar, de har någon gång provats i England.

Denna Schiwy i .250-3000 var en gåva från Hermann Göring till Erik von Rosen. Observera Greener-säkringen och den justerbara kolvkammen.

Fina exempel
Dessa två Schiwy-dubbelstudsare är fina exempel på högklassiskt tyskt vapenhantverk. De är både vackra och funktionella. Sidolåsdubbelstudsaren är mer en lyxbössa med utsökt kolvträ och påkostad gravyr. Detaljarbetet är i en klass som man knappast ser på dagens bössor.
Boxlåsbössan har något enklare trä och även om gravyren är av samma slag är den inte riktigt lika påkostad i detaljerna. Enligt den tyske gravyrmästaren Hendryk Frühauf är det samma gravör som graverat båda bössorna. Utformningen av baskylen vid stötbottnarna på boxlåsbössan är lite speciell. Detaljstudera en bild och tänk efter vilken tid det tog att fila till detta för hand.
Med en vikt utan kikarsikte på 3,6 kilo för 8x57-bössan och ett hekto mer för 9,3:an är bössorna väl anpassade för kalibrarna. Bössorna blir inte för tunga att bära med i skogen och rekylmässigt är det är inget problem att skjuta med dem. Dubbelstudsare som dessa är perfekta för svensk klövviltsjakt.

Sidolåset har bakåtliggande slagfjäder, vilket gör att mindre metall behöver tas bort från baskylen i den svaga punkten i vinkeln under stötbottnarna. Givetvis finns fångstång.

Fler beställningar
Hermann Göring beställde också flera repeterstudsare från Ludwig Schiwy.
I Jon Speeds utmärkta bok Original Oberndorf Sporting Rifles visas och beskrivs en sådan Mauser. Kalibern är den udda 9,3x70R. Den har Greener-säkring samt samma ställbara kolvkam som 8x57IR-dubbelstudsaren i denna artikel. Dessutom har den Görings vapensköld graverad på magasinsbottnen.
Det finns även en Schiwy-mauserstudsare med anknytning till Göring i Sverige. Vi skall se på den här.
Göring var gift med en syster till Erik von Rosens fru på Rockelsta. Han umgicks en del med familjen von Rosen och jagade då också i Sverige.
Jag har genom åren hört talas om många jaktvapen som skall ha tillhört Göring, men inte sett något med riktig dokumentation förrän jag fick se den Schiwy-mauserstudsare som visas här.
Den ägs inte längre av familjen von Rosen. Jag har fotograferat den hos den nuvarande ägaren. När det stod klart att Tyskland skulle förlora andra världskriget lämnade familjen von Rosen Schiwyn till försäljning hos Bastmans. Motiveringen till försäljningen var att det inte gick att få tag i ammunition till studsaren.
Vapenmästare Ohlig sålde Schiwyn till den nuvarande ägarens farfar. Här finns dokumentation som klart visar anknytningen till Göring. Den har inte varit hans jaktbössa, utan är en gåva från Göring till svågern Erik von Rosen julen 1935.
Graverad hälsning
På magasinsbottnen är graverat familjen von Rosens vapensköld samt ”In treuer Freundschaft Weinachten 1935. Mit Weidmansheil.” (I trogen vänskap julen 1935 med jägarhälsning.)
Under denna text står Hermann Göring med skrivstil. Sedan studsaren var såld fick den nye ägaren ett brev från familjen von Rosen där de ville ha magasinsbottnen tillbaka. Men det fick de inte. Den sitter fortfarande kvar på studsaren där den hör hemma. Original-Mauserns tillverknings-nummer på Schiwyn daterar den till runt 1934-1935, vilket stämmer väl med dateringen på magasinsbottnen.

Speciell studsare
Det är inte bara Göring-anknytningen som gör studsaren intressant. Den är speciell i flera andra avseenden. Kalibern är .250-3000 eller .250 Savage som den också kallas. Detta var på sin tid en höghastighetskaliber, som ur-sprungsladdningen sköt en 5,6 grams 6,5 mm-kula med V0 3000 fot/sek, vilket är drygt 900 m/sek.
Eftersom hylsan är kort, under 60 mm, är studsaren byggd på den sällsynta, korta Mauser-lådan. Den har också Greener-säkring samt samma justerbara kolvkam som nämnts tidigare. Denna kolvkam måste ha varit en specialitet för Schiwy.

Några av medlemmarna i Jagdclub Diana i Berlin. Fotot är från omkring 1920. Ludwig Schiwy är andra man från vänster, en kort, lätt korpulent man. Till höger om honom står en annan välkänd bössmakare, Ernst Steigleder. Samtliga har fallblockstudsare, tydligen är bilden tagen i samband med någon skyttetävling.

Andra Schivy-vapen
I bekantskapskretsen finns ytterligare en Schiwy-mauserstudsare med liknande specifikationer som den förut nämnda. Tillverkningsnumret ligger också mycket nära. Förmodligen är de beställda samtidigt eftersom även denna har samma justerbara kolvkam och Greener-säkring, men kalibern är 9,3x62. Den har också anknytning till Rockelsta.
Ett tack till Dr Ulrich Steigleder, som har hjälpt mig med uppgifter om Ludwig Schiwy samt bilden där denne är med.
Förutom dessa Schiwy-vapen har jag genom åren träffat på ytterligare några. För kanske 20 år sedan var det med en Schiwy-drilling med ejektorer på en auktion i Stockholm och på Widforss senaste auktion fanns en lite udda Schiwy-hagelbock med dubbla pipset.
Jan Åkerman hade också en Schiwy-sidolås-hagelbössa, som han skriver om i sin bok Jägarens vapen.
Det är något personligt över de olika Schiwy-vapen som jag har sett genom åren. De är definitivt inga dussinbössor. Kanske vet någon av läsarna om någon ytterligare Schiwy-bössa, hör i så fall gärna av er.

Schiwys sällsynta sikte

I denna uppfinning har öppningarna i ett vanligt sikte med siktskåra breddats nedtill.
Varje öppning är dessutom symetriskt begränsat till siktets centrumlinje som ett laxspår.
Siktet kan användas som vanligt riktmedel (sikte och korn) vid skytte mot stillastående mål och är särskilt fördelaktigt vid snabba skott mot rörliga mål från vänster eller höger. Kommer viltet från höger siktas med vänstra skåran, kommer det från vänster används högra skåran.
Det särskilt breda, raka siktet garanterar ett vågrätt läge. De nedtill breddade öppningarna ger en stor siktbild och det går lätt att sikta.
Förmodligen fungerade detta bättre i teorin än i praktiken, eftersom dessa sikten är mycket sällsynta.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB