För inte allt för länge sedan var jakten inte enbart ett nöje, utan den var även ett viktigt tillskott av kött för många. Visst har jakten även i dag en funktion utöver rekreation. Stammarna av älg, rådjur hjort och inte minst vildsvin måste regleras.
Jag är själv lantbrukare och känner till problematiken med viltskador i jord- och skogsbruk.
Givetvis vill vi gärna ha vilt med oss hem från skogen, men det är inte på något sätt avgörande för försörjningen. Däremot är vilt en delikatess på matbordet, som man inte vill vara utan när man en gång vant sig vid det.
För de flesta av oss blir viltköttet dyrt. Jaktarrendena är ofta extremt höga i dag och utrustningen kan kosta stora pengar, även om den inte behöver göra det. Därför är det tacksamt om det fällda viltet bidrar något till att täcka kostnaderna. Ett sätt att få med sig mer vilt hem, är att använda ett kula-hagel-vapen eller en drilling.
Perfekt i teorin
Teoretiskt sett är detta det perfekta jaktvapnet, hur det sedan fungerar i praktiken är en annan sak. Det har sålts mycket sådana vapen de senaste årtiondena, försäljningen nådde en höjdpunkt vid rådjursexplosionen på 1980-talet.
Olika typer av kombivapen är emellertid inget nytt, de fanns redan på mynningsladdartiden. Vad vi skall se på här är Husqvarnas olika kombivapen. De började tillverka sådana redan på 1880-talet och höll på till runt 1940.
Detta var en tid då jakten för många ute på landet verkligen betydde något för försörjningen. Det fanns gott om tjäder och orre i större delen av landet och en älg var ett värdefullt tillskott. Räven måste hållas efter, den var en svår predator och skinnen var värdefulla vissa tider.
Åtskilliga älgar sköts med blykulor i vanliga slätborrade hagelgevär, men de fungerade enbart som korthållsvapen.
Gällde det precisionsskytte på lite längre skotthåll, till exempel vid fågeljakt, måste det till räfflade pipor.
Rimliga priser
Husqvarna erbjöd ett sortiment kombivapen av bra kvalitet till rimliga priser.
Den första kombin var mod 17A som kom 1884. Hagelpipan var i kaliber 20 eller 16, det gick även att få hagelpipan rakräfflad. Den spiralräfflade pipan för rundkulor var i kaliber 20, 24 eller 28.
År 1891 tillkom mod B med kulpipan i den gamla militärkalibern 12,7×44 och mod C med kulpipan i 9,15 som det står i katalogen. Den fullständiga beteckningen på patronen är 360/9,3x57R.
Kombibössor mod 17 tillverkades fram till 1942. Modell 17 tillverkades huvudsakligen som ren hagelbössa. Det är samma som mod 20, men med en diskret kantgravyr och pistolgrepp.
”Torparbössor”
Det är dessa bössor som populärt kallas för ”Torparbössor”. De har Lefaucheux-system med öppningsarm som går framåt under piporna. Totalt tillverkades cirka 90 000 mod 17 och 20 under åren 1877-1956. Kombiversionerna av mod 17 utgjorde cirka 2 250.
År 1901 kom en kombibössa med toplever, mod 48 A, B och C, med samma kalibrar som mod 17. Den tillverkades fram till 1911 och ersattes 1913 med mod 52. Detta var också en toplever-bössa, men med lite annorlunda låsar samt kryssbult i stället för dockhuvud. Den hade samma beteckningar och kalibrar som mod 17 och 48. Mod 52 A med kulkalibrar i 20, 24 och 28 tillverkades i betydligt färre antal än mod B och C och försvann från programmet 1929 efter endast 70 tillverkade exemplar.
Modell B i 12,7x44R tillverkades i cirka 350 exemplar fram till 1942 och modell C med kula i 9,15 mm tillverkades i cirka 400 exemplar fram till 1938.
Kulkalibrarna 12,7 mm och 9,15 mm var naturliga val runt förra sekelskiftet. 12,7 mm hade varit armékaliber och förmodligen fanns det en hel del ammunition och hylsor i den kalibern att tillgå.
9,15 mm sköt en tung, ganska långsam blykula, vilket var det vanliga vid den tiden.
Lågt gastryck
Båda hade låga gastryck, vilket var bra med tanke på baskylerna där de användes. Liknande patroner användes i de tyska drillingarna vid motsvarande tid. Utöver de kulkalibrar som erbjöds i katalogerna gick det att beställa kulkaliber efter eget önskemål. Detta gör att det finns Husqvarna kombibössor med kulpipan i mer eller mindre udda kalibrar. Detta gör vapentypen intressant för samlare.
Däremot har jag ibland undrat över kalibrarna 20, 24 och 28, som också fanns som spiralräfflat alternativ. I millimeter blir det mellan 15,6 och 14 mm.
Långsamma kulor
Kulorna var långsammare och tyngre än i de båda andra kalibrarna och var definitivt sämre på längre skotthåll.
Men de blev heller inte så populära. Det såldes betydligt färre vapen i dessa kalibrar och tillverkningen av dem upphörde tidigare än för 12,7 mm och 9,15 mm.
Jag har många gånger haft tankar på att ladda och skjuta med dessa kalibrar 20, 24 och 28 för att se vad de presterade i utgångshastighet, anslagsenergi, precision samt se på kulbanan. Men av olika anledningar har detta aldrig blivit av.
Det vore också intressant att se hur de rakräfflade piporna i kaliber 16 och 20 fungerade, dels med hagelammunition och dels med rundkula.
Meningen var att det skulle gå att skjuta både hagel och kula i en sådan pipa.
Den raka räfflingen skulle inte påverka hagelsvärmen märkbart och den raka räfflingen skulle stabilisera kulan. Men eftersom kulan inte fick någon rotation blev nog inte precisionen mycket bättre än i en slätborrad pipa.
Intressanta priser
Det är intressant att se på priserna för de olika alternativen.
I en HVA-katalog från 1905 kostar en vanlig hagelbössa mod 20 49 kronor och den något mer påkostade mod 17 56 kronor. Mod 17A med kulpipa i 20, 24 eller 28 är prissatt till 72 kronor.
För mod 17B med kulpipa i 12,7 mm har priset stigit till 82 kronor och dyrast är 17C med kulpipan i 9,15 mm, som kostar 87 kronor.
Kanske valde man mod 17A om man måste vända på slantarna, eftersom den var 10-15 kronor billigare. Det var 15-20 procent av priset.
Om vi räknar om det till dagens priser, där en bra kombi kostar kanske 20 000 kronor, gör det 2 000-3 000 kronor.
Modell 48 finns också med i denna katalog och den kostade 30 kronor mer i respektive kalibrar. För detta fick man en topleverbössa med dubbla underliggande låsreglar, dockhuvud samt trevlig gravyr.
Vi hittar också Husqvarnas drilling mod 70 i denna katalog. Den kostar hela 225 kronor och kan fås med hagelkaliber 12 eller 16 och kulpipan i 8 mm eller 9,15 mm. Detta är inte helt en Husqvarna-produkt eftersom man köpte pipor, låda och låsar färdiga från Sauer & Sohn, vilka Husqvarna sedan stockade och gjorde slutfinish på.
Belgiskt ursprung
Förmodligen finns det också några Husqvarna-drillingar med belgiskt ursprung. Denna HVA-drilling fanns mellan 1901 och 1908 och såldes i cirka 300 exemplar.
Det gick också att beställa kombipipor till alla Husqvarnas modeller av hanbössor, men det var förhållandevis dyrt. I samma katalog från 1905 ser vi att till en bössa med Lefaucheux-system kostade den billigaste pipkombinationen med trångborrad hagelpipa i kal 16 och spiralräfflad pipa i kal 20, 24 eller 28 hela 50 kronor. En hel bössa mod 17 med denna kombination kostade då 72 kronor.
Dyraste alternativet
Det dyraste pipalternativet var kaliber 16 rakräfflad pipa med spiralräfflad pipa i 9,15 mm för 70 kronor.
För bössor med toplever tillkom 15 kronor för samtliga alternativ.
I katalogen finns också ett komplett sortiment med hylsor, tändhattar, kulor, kultänger, förladdningar och laddapparater. Där finns också rekommendationer för krut till de olika kalibrarna samt laddata för patronerna.
Även om priserna på Husqvarnas kombibössor förefaller låga i dag var det inga direkt billiga vapen på sin tid.
Den som ville ha en riktigt billig bössa med kulpipa, köpte nog en av Husqvarnas enkelstudsare med Remington-system eller cylindermekanism. Här fanns ett stort urval av modeller och kalibrar att välja bland.
Det var också ett stort utbud av gamla militärvapen med Remington-system i kalibrarna 12,7×44 och 8x58RD.
I mitten av 1890-talet började de ersättas av Mauser cylinderrepeterstudsare mod 94 och 96.