Dubbelpipig mynnigsladdad hagelbössa med slaglås kaliber 16. Man laddar i svartkrut följt av förladdning och sedan hagel och sist en liten spegel av papp som håller haglen på plats. Låsen spänns och en tändhatt sätts på varje. Fågel skjuts i flykten lika bra som med en modern hagelbössa. Skillnaden är att det ryker lite mer och smällarna är dovare.
Dubbelpipig mynnigsladdad hagelbössa med slaglås kaliber 16. Man laddar i svartkrut följt av förladdning och sedan hagel och sist en liten spegel av papp som håller haglen på plats. Låsen spänns och en tändhatt sätts på varje. Fågel skjuts i flykten lika bra som med en modern hagelbössa. Skillnaden är att det ryker lite mer och smällarna är dovare.

När jägarna laddade med svartkrut

Många jägare är intresserade av jaktens historia och är även samlare av gamla ting med anknytning till jakt.
Här en berättelse om en viktig ingrediens, krut.
Artikelförfattaren Bo Magnusson samlar på föremål som hör till svartkrutstiden.

År 1663 under Carl XI:s förmyndarregering, då Greve Otto Gustaf Stenbock (1614-85) var generalguvernör över Skåne, uppfördes den första krutmöllan vid Torsebro norr om Kristianstad, eller Torssa Bro som det hette på den tiden.

Vattenkraft från ån

Kraft att driva krutmöllorna (kvarnarna) togs från Helgeåns strömmande vatten som här har sitt nedersta fall med en fallhöjd av 11 meter.

Det var svartkrut i olika varianter som tillverkades.

Svartkrut har använts i Europa sedan 1300-talet och består av en blandning av 15 procent träkol, 10 procent svavel och 75 procent salpeter.

I Torsebro tillverkades krut för Sveriges försvar, för bergsbrukets behov och jägarnas bössor!

Träkol från ”brakved”

Längs Helgeån växer rikligt med ”brakved” (Rhamnus frangula), en två till fyra meter hög buske vanlig över nästan hela Sverige.

Träkol av veden från denna buske var särskilt bra till svartkrutstillverkning, men även ved från al och hassel användes.

Tillverkningen av salpeter var den svåra biten. Kronan ålade bönderna att gräva ut jordgolven i djurstallarna och forsla jorden till lokala salpetersjuderier där man kokte ur salpetern.

Pisskokare kallades de för i folkmun som höll på med detta.

Salpeter bildas av bakterier då kvävehaltiga ämnen som i detta fallet djururin förmultnar.

Svavel hämtades från svavelbruken i Falun och Dylta där den destillerades fram ur svavelkis.

På höga överhetens befallning förrättade år 1749 Carl von Linné sin Skånska resa och besökte då även Torsebro krutbruk.

Linné på besök

Dåvarande direktören för krutbruket, herr Christian Danckwardt beskrev noga tillverkningsproceduren för Linné som nedtecknat densamma.

”Krutbruket Tåssebro eller Torsbo låg 4 kvart norr om Chistianstad på ett mycket stenigt land. Här sågo vi salpeterluttringar, som kokades och skummades i stora kopparkittlar…”

”Här besågos krutstamparna, som voro av avenbök, och själva siktningen…”

”Av torste (brakved) Fl. Svec. 194 togs ved till det bästa reffelkrut…”

Krutbruket var en livsfarlig arbetsplats och vid flera olika tillfällen i brukets historia förekom explosioner, som skördade såväl människoliv som stor materiell förödelse.

Smutsiga vapen

Svartkrutets slaggrester smutsar ner vapnet och gör en omfattande vapenvård nödvändig för att förhindra rostangrepp.

Vanligt varmt vatten är det bästa man kan använda till detta.

Svartkrutet ryker kraftigt när det exploderar – krutröken låg tät kan man läsa i gamla berättelser från slagfälten.

Sedan slutet av 1800-talet har svartkrutet ersatts av det ”röksvaga” krutet med nitrocellulosa och nitroglycerin som bas.

Sista ägaren

Talande nog var svenska Nitroglycerin Aktiebolaget brukets sista ägare. Torsebro Krutbruk hade spelat ut sin roll och efter 260 år i rikets tjänst lades tillverkningen ner år 1923.