• Jaktkryssningen
Urika 2 är en rakt igenom trevllig bekantskap, lättskjuten och driftsäker. Originalväskan med vapen och tillbehör. Fem standardchoker, en vettig chokenyckel, gummibakkappa, en omgång shims till kolven, rembyglar, haknycklar för demontering av gascylindern och oljeflaska ingår i standardtillbehören. Kolvens fall kan justeras i två olika lägen och vridningen kan justeras för att passa både höger- och vänsterskyttar med hjälp av de medföljande mellanläggen. Notera att kolven hålls fast med både nylock-mutter och taggbricka, något som bör minska risken för att paketen skall gänga upp sig själv. En tunn och en hård bakkappa satt monterad vid leverans. Med följer också en tjockare och mjukare gummivariant, för den som behöver förlänga kolven en smula, eller dämpa rekylen. Problemet med utbytbara bakkappor är estetiskt. Passformen blir sällan helt perfekt. Stämpeln som upplyser att detta är en x-tra grain-kolv är svår att missa. Nätskärningen är inte gjord av mänsklig hand, men prydlig. Den hade gärna fått vara lite grövre för bättre grepp. Slutstycket med låsklacken i reglat läge. Finishen är i stort sett prydlig även invändigt. Kolven är försedd med både in- och utvändiga skrapringar samt fyra snedställda slitsar som skall sätta den i rotation. Eventuell överskottsgas ventileras ut nertill genom ett spjäll i förstocken. Systemet skall alltså vara självrensande. Sotigt blir det ändå, men det verkar inte byggas upp några tjockare lager i gascylindern. Här syns utblåset i förstocken. Köparen kan själv välja om rembyglarna skall vara på eller inte. Den främre rembygeln monteras under förstocksmuttern. Den bakre, av snabbtyp, placeras i det förberedda urtaget i kolven. Förstockens fläns, som säkrar den i lådan, är tunn och med tät passning. Förstocken är således, åtminstone på testvapen, en smula pillrig att få på plats. Bössan är förberedd för optikmontage med frästa laxspår i lådtaket. X-tra grain-behandlingen ger liv åt en trist standardträbit. Dock lurar det ingen vid en närmare studie. Utseendemässigt är det ändå ett stort hopp framåt jämfört med den tidigare plastbehandlingen, kallad x-tra wood. Kryssbultssäkringen över avtryckaren är av gängse modell. Beretta har dock placerat den ergonomiskt korrekt, i varbygelns framkant. Pipan och lådan är mattblästrade och blånerade, med undantag för ett fält på vardera sidan lådan som har polerats före blåneringen. Varbygeln är av kompositmaterial. Slutstycksspärren sitter i lådans högra framkant, precis under slutstyckshandtaget. Genom att montera gasmekanismens delar på pipan kan förstockens tjocklek reduceras. Nackdelen är att det ger lite mer skruvande vid den årliga vårstädningen. Pålitilig. Från de lättaste och billigaste 24 grams övningspatronerna till de tyngsta laddningarna i 76 millimeters-hylsor har Urikan laddat om och matat utan problem.

Renlig, pålitlig och snyggare

Vapen och utrustningPublicerad: 2007-05-11 10:11

Beretta Urika 2 är ett vettigt vapen både för jaktstig, bana och jakt. Den gasomladdade hagelautomaten har försetts med en ny självrensande regulator som tycks minska rengöringsbehovet och dessutom gör en redan driftsäker bössa ännu pålitligare. På skjutbanan fungerar Urika 2 oklanderligt. Vapnet är lätt och smidigt och har en slank förstock för att vara en halvautomat. Den nya laserbehandlade trästocken ger ett mönster på kolven som i alla fall ser snyggare ut än den tidigare plastvarianten.

Berettas AL 390/391-serie varit en god framgång för Beretta, både försäljnings- och PR-mässigt. Många exemplar har sålts och de flesta ägarna verkar vara nöjda med sina vapen. Men branschen lever självklart inte på bara nöjda kunder. Nyheter måste lanseras ibland för att få en ökande kundkrets och en intresserad fackpress.
Beretta vilar förstås inte på lagrarna och presenterar AL 391 Urika i version två. Samma bössa som vi känner igen sedan tidigare, men med ett par intressanta nyheter, både på den mekaniska och estetiska sidan.
Det estetiska blir uppenbart omedelbart när originalväskan öppnas. Testvapnet är försett med den nya x-tra grain-kolven. Den har en livlig, symmetriskt vågformad ådring över både förstock och kolv. En granskning på lite närmare avstånd ger dock snabbt vid handen att det inte rör sig om dyr valnöt utan om ytbehandling.

Laserbränd stock
Jag vet inte exakt hur kolvens yta framställs, men det är en form av laserbehandling för att få fram mönstret i kolven. I vilket fall känns och ser kolven trevligare ut än den tidigare plastfilmsbehandlingen, kallad x-tra wood.
Beretta kan heller inte direkt beskyllas för att luras. I nedre kanten av pistolgreppets nätskärning sitter en stämpel som tydligt talar om vad det rör sig om.
Kolven är baktill försedd med en tunn och hård bakkappa. För den som föredrar en mjukare bakkappa, eller behöver förlänga kolven lite, följer en mjukare gummibakkappa med som standardtillbehör. Bara att byta efter behag.
Vill man förse vapnet med rembyglar finns de också i väskan. Den främre rembygeln skruvas i så fall fast under förstocksmuttern. Den bakre sätts i ett befintligt gummiproppsförsett snabbfäste i kolven.
Kolvfallet är justerbart med hjälp av mellanlägg. Vridningen kan anpassas för höger- eller vänsterskyttar.
Pistolgreppet, liksom förstocken, har prydlig laserskuren nätskärning som dock kunde ha varit något grövre och skarpare för greppets skull. Förstocken har en rundad profil med tunna greppskållor upptill.
Gasomladdare brukar av tekniska orsaker ha ganska voluminösa förstockar. Urikans förstock är dock relativt slank i omfånget och passar mina korvfingrar alldeles utmärkt.
Den smidiga förstocken har skapats genom att montera de flesta av regulatorns lösa delar på pipan. Därmed krävs mindre utrymme i förstocken.
Längst fram i förstockens undersida sitter ett ventilationsgaller och hål som, förutom att ge ett intryck av racing, släpper ut eventuell överskottsgas från gasuttaget.
Nackdelen med den här regulatorn skulle väl vara att det blir en del smådelar att hålla rätt på när det är dags för storrengöring.
Lådan är, liksom pipan, mattblästrad och blånerad. Ett fält på vardera sidan av lådan har polerats före blåneringen. I dessa fält finns på varje sida en liten laserskuren gravyrslinga.
Lådans undersida är uppdragen lite i bakkant, vilket ger ett slankare och lättare utseende. Åtminstone för undertecknad ger det en lite fördelaktigare ergonomi vid pistolgreppet.

Säkring på rätt ställe
Apropå ergonomi har faktiskt Beretta förstått var en kryssbultssäkring skall sitta. På merparten av marknadens halvautomater sitter den i varbygelns bakkant, medan den på Urika sitter i framkant. Helt korrekt, enligt min åsikt.
Plockas förstocken bort finns den andra stora nyheten till beskådande. Urikas gassystem är i grund och botten det samma som tidigare, men har nu försetts med ett självrensande och självregulerande valv.
Enligt reklamen och tillgängligt material garanterar Beretta systemets funktion utan behov av justeringar med patroner från 70 mm/24 gram till 76 mm/57 gram.
Vidare hävdar Beretta att det självrensande systemet skall förbättra driftsäkerheten med 40 procent och förlänga serviceintervallerna med 50 procent.
Som alla förstår har Jakt & Jägare inte på den korta tid som står till buds någon möjlighet att kontrollera hur väl procentsatserna stämmer med verkligheten.
Konstateras kan dock att bössan mycket riktigt fungerar väl med allehanda ammunition.

Städningen fungerar
Även självstädningen verkar fungera. Systemet går enkelt uttryckt ut på att det rörliga valvet är försett med in- och utvändiga skrapringar som skall reducera uppbyggnaden av krutslagg vid gasuttaget.
Valvet har också fyra snedställda slitsar baktill som är avsedda att sätta kolven i rotation för att ytterligare förbättra rensningseffekten.
Den gas som inte behövs vid omladdningen, till exempel vid skjutande med mycket kraftiga patroner, skall ledas ut via två för ändamålet avsedda urtag och vidare ut genom öppningarna i förstocken. Detta bidrar förstås också till att reducera den invändiga nedsmutsningen. Såvitt jag kan avgöra verkar systemet fungera. Självklart blir inte bössan underhållsfri, sotigt blir det ju ändå. Men jag upplever det som att uppbyggandet av sotkakor och flagor invändigt inte är lika starkt som vanligt.
I övrigt är bössan lätt att plocka isär för inspektion och vård. För justering av kolvmåttet lossas kolven med den nylockmutter som håller den på plats, efter att bakkappan först tagits bort.
Resten av vapnet tas isär på vanligt vis. Förstocksmuttern lossas, varpå förstocken och pipan tas bort. Slutstyckets manöverhandtag dras ur slutstycket. Dessa tillsammans med föraren släpps sedan ut framåt.
Vill man sedan ta ur tryckeshuset tar man bara ur den sprint genom lådväggarna som håller huset på plats.
Behöver man ta isär regulatorn används de två medföljande haknycklarna för att lossa de två muttrarna som håller ihop hela härligheten.
Skulle man sedan också behöva ta ur den inre skrapringen ur valvet behövs en låsringstång. Dock tvivlar jag på att detta är en operation som skulle vara nödvändig särskilt ofta.

Klarar alla laddningar
På skjutbanan fungerar Urika 2 oklanderligt. Från de lättaste och billigaste 24 grams övningspatronerna till de tyngsta laddningarna i 76 millimeter-hylsor har bössan laddat om och matat utan problem.
Stockningen, balansen och gasomladdningen gör rekylupplevelsen så pass behaglig att patronerna riskerar att ta slut innan axeln gör det. Detta med den hårda bakkappan monterad.
Bara med de allra tyngsta 76 millimeter-laddningarna börjar jag så smått längta efter gummibakkappan.
Fem stålgodkända standardchoker medföljer vapnet, från skeet till full. Därmed finns alla möjligheter redan från start att anpassa chokningen till tänkt patrontyp och användningsområde.
Lådtaket är laxspårsfräst för optikmontage, för den som tänker skjuta slug eller jaktstig.
Modelltypiskt har halvautomaterna ofta varit välbalanserade men tunga.
Med vikten så att säga utspridd över bössan har detta ofta gett vapnen ett något träigt och trögt intryck.
Vikten har också gjort halvautomater mindre trevliga att bära under längre jaktpass.
Men på senare tid har utvecklingen av hagelautomater främst gått ut på att ta fram lättare och mera pekbara bössor.
Benelli/Franchi kan väl sägas ha gått i spetsen för utvecklingen. Med sitt rekylomladdningssystem har man haft en något lättare uppgift. Men nu kommer gasomladdarna också. Browning Fusion och Beretta Urika är goda exempel.
Urikan väger i kaliber 12 cirka tre kilo med träkolv. Det är dessutom välproportionerade kilon. Den nya Urikan känns inte endast välbalanserad, utan till och med livlig och alert i svingen.
Testvapnet med sin 66 centimeter-pipa känns synnerligen välbalanserat och är troligen ett gott val för allroundbruk. Vet man med sig att man tillbringar mer tid på bana eller jaktstig väljer man kanske en längre pipa.
Urika 2 finns förutom i testat utförande även i syntet-, slug-, och dam/ungdomsversion. Vidare finns den lite lyxigare Gold.
Urika 2 är en rakt igenom trevlig bekantskap, lättskjuten och driftsäker som den är. Detta parat med den moderata vikten, den milda rekylen, möjligheten att montera optik, och inte att förglömma ett trevligt utseende, gör att Urika 2 känns som en vettig partner både för jaktstig, bana och jakt.
Om Beretta med den nya självrensande regulatorn även lyckas minska rengöringsbehovet, och dessutom gjort en redan driftsäker bössa ännu pålitligare, är det bara att gratulera.

Beretta AL 391 Urika 2

Kalibrar: 12 och 20.
Piplängder: 56 (slug), 61, 66, 71 och 76 centimeter.
Spång: 6 millimeter, ventilerad.
Vikt: cirka 3 000 gram (kal. 20 cirka 2 700 gram).
Kolvlängd: Fall och vridning justerbart.
Priser: Urika 2 X-tra grain: cirka 13 900 kronor. Urika 2 Synthetic med ”Kick-Off”, hydraulisk rekyldämpning: 14 400 kronor. Modellen finns även i ungdoms- och damutförande, slugversion och den lite mera påkostade Gold.
Importör: Sako Sweden, telefon: 08-709 78 80.

Originalväskan med vapen och tillbehör.

Fem standardchoker, en vettig chokenyckel, gummibakkappa, en omgång shims till kolven, rembyglar, haknycklar för demontering av gascylindern och oljeflaska ingår i standardtillbehören.

Kolvens fall kan justeras i två olika lägen och vridningen kan justeras för att passa både höger- och vänsterskyttar med hjälp av de medföljande mellanläggen. Notera att kolven hålls fast med både nylock-mutter och taggbricka, något som bör minska risken för att paketen skall gänga upp sig själv.

En tunn och en hård bakkappa satt monterad vid leverans. Med följer också en tjockare och mjukare gummivariant, för den som behöver förlänga kolven en smula, eller dämpa rekylen. Problemet med utbytbara bakkappor är estetiskt. Passformen blir sällan helt perfekt.

Stämpeln som upplyser att detta är en x-tra grain-kolv är svår att missa. Nätskärningen är inte gjord av mänsklig hand, men prydlig. Den hade gärna fått vara lite grövre för bättre grepp.

Slutstycket med låsklacken i reglat läge.

Finishen är i stort sett prydlig även invändigt.

Kolven är försedd med både in- och utvändiga skrapringar samt fyra snedställda slitsar som skall sätta den i rotation. Eventuell överskottsgas ventileras ut nertill genom ett spjäll i förstocken. Systemet skall alltså vara självrensande. Sotigt blir det ändå, men det verkar inte byggas upp några tjockare lager i gascylindern.

Här syns utblåset i förstocken. Köparen kan själv välja om rembyglarna skall vara på eller inte. Den främre rembygeln monteras under förstocksmuttern. Den bakre, av snabbtyp, placeras i det förberedda urtaget i kolven.

Förstockens fläns, som säkrar den i lådan, är tunn och med tät passning. Förstocken är således, åtminstone på testvapen, en smula pillrig att få på plats.

Bössan är förberedd för optikmontage med frästa laxspår i lådtaket.

X-tra grain-behandlingen ger liv åt en trist standardträbit. Dock lurar det ingen vid en närmare studie. Utseendemässigt är det ändå ett stort hopp framåt jämfört med den tidigare plastbehandlingen, kallad x-tra wood.

Kryssbultssäkringen över avtryckaren är av gängse modell. Beretta har dock placerat den ergonomiskt korrekt, i varbygelns framkant.

Pipan och lådan är mattblästrade och blånerade, med undantag för ett fält på vardera sidan lådan som har polerats före blåneringen. Varbygeln är av kompositmaterial.

Slutstycksspärren sitter i lådans högra framkant, precis under slutstyckshandtaget.

Genom att montera gasmekanismens delar på pipan kan förstockens tjocklek reduceras. Nackdelen är att det ger lite mer skruvande vid den årliga vårstädningen.

Pålitilig. Från de lättaste och billigaste 24 grams övningspatronerna till de tyngsta laddningarna i 76 millimeters-hylsor har Urikan laddat om och matat utan problem.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB