När jägare skulle betala för vargutplantering

Redan 1974, två år före rapporten från ”Projekt Varg”, får medlemmar i Jägareförbundet i Dalarna en skildring av planerna på att plantera ut varg i Sverige. I ”Dalajägaren 1974”, som är jaktvårdsförbundets egen årsbok, finns även ett postgironummer till Naturskyddsföreningens rovdjursfond så jägarna kan ge ekonomiskt stöd till ”Projekt Varg”.
Artikeln i årsboken är skriven av Tony Håkansson och är ett referat från ett internationellt vargmöte i Stockholm. Mats Segnestam från Naturskyddsföreningen redogjorde för planerna på att bygga ett jättelikt varghägn, som skulle fungera som sluss till friheten.

20 vargar i fångenskap
”Projekt Vargs” första mål var en genbank med stambokförda zoovargar av skandinavisk typ som skulle paras medvetet. Det handlade om 20 vargar i fångenskap, vars valpar sedan skulle få jaga fritt.
Tony Håkansson skrev: ”Djurparkerna har visat stor förståelse för projektet. Skansen har till exempel byggt en ny varggrop och Skånes djurpark har allvarligt engagerat sig.”
Skribenten i Dalajägaren fortsatte:
”Över hela världen bedrivs forskning för att allmänheten en dag skall få en riktig bild av arten. Myten ”farliga vargen” måste bort. (...) Folk som lever nära varg säger att dom är skygga. (...) Sådan är den sanna bilden av varg. Det är angeläget att människor får veta det. Naturvårdsverket, experter och fältarbetare skall föra ”Projekt Varg” i land. Cirka 80 000 kronor räknar man med att behöva under första året.”
Därefter avslutas artikeln med postgironumret till ”Projekt Varg” i Naturskyddsföreningens rovdjursfond.

Politiskt självmord idag
Naturligtvis skulle det vara ett kvalificerat politiskt självmord för Jägareförbundet att publicera en sådan artikel idag. Inte heller en enda deltagare i Åke Petterssons rovdjursutredning, som var klar förra året, tog upp utplantering av varg som ett förslag.
De som nu bor där det finns vargar vet att vargar ibland inte alls är skygga. De vet att varg kan komma och döda deras hund även om den är ute på gräsmattan utanför bostaden.
Även medlemmarna i Jägareförbundet vet nu sanningen om vargarna och hotet mot både klövviltet och jakten med löshund. När detta skrivs är Jägareförbundet med och organiserar transporterna till demonstrationer i både Falun och Gävle, där fackeltåg ska marschera mot länsstyrelserna i protest mot vargpolitiken.

Naturskyddsföreningen förnekar
Naturskyddsföreningen har tvingats agera och förklara på sin hemsida att de aldrig var med och planterade ut varg.
”Visst fanns det sådana planer. Men den vilda vargen hann före”, skriver föreningen.
”På den tiden kände forskarna inte till vargens långvandringar och därför ansågs en naturlig återinvandring omöjlig”, kommenterar Klas Hjelm, naturvårdschef på Naturskyddsföreningen.
Han förklarar uppdykandet av vargar dels med invandrare från Finland, dels att de kan ha funnits en spillra kvar i Värmland men att ingen upptäckt den skygga vargen.
”Tusentals rykten har cirkulerat om vargar som körts i kärror precis i dessa skogar och det kan säkert vara sant, men det har i så fall varit vargar som flyttats mellan djurparker. Sådana transporter av djurparksdjur förekommer ofta och är ett led i arbetet att hålla djurparkspopulationerna friska”, skriver Naturskyddsföreningen.
”Att vargarna skulle stamma från djurparker har genetiker helt uteslutit”, tillägger föreningen.

Kräver en utredning
Sex distrikt i Jägarnas Riksförbund har i sin tur krävt att regeringen tillsätter en särskild utredning om vargens härkomst.
”Övertygelsen om att vargstammens tillväxt inte är ett resultat av enbart naturlig förökning har levt i över 30 år och kommer, om inte frågan blir föremål för en grundlig utredning, att leva vidare och att fortsätta infektera debatten”, skriver de sex JRF-distrikten.
Dessutom måste riksdagens tidigare mål för vargstammen omprövas helt, anser Jägarnas Riksförbund. Sex av JRF-distrikten går ännu längre i sina krav:
”Ska vi ha varg i Sverige bör de hysas inom inhägnad, förslagsvis i någon av våra stora nationalparker.”
Från en vision om hägn för utplantering till ett krav om hägn som skydd för landsbygden.
Tala om historiens eget naturliga kretslopp!

Anders Ljung, chefredaktör Jakt & Jägare