Solveig Larsson, förbundsordförande Jägarnas Riksförbund
Det har varit en intensiv period för både jaktpolitiska frågor och jakt den senaste tiden.På den jaktpolitiska arenan har remissen om älgjakt lämnats in i början av oktober. För Jägarnas Riksförbund var ställningstagandet enkelt. Vi kräver möjlighet att jakt på vuxen älg även fortsättningsvis ska få ske på mindre marker.
Utredningen föreslog att endast älgkalv skulle få skjutas, i högst fem dagar, på marker som inte ingår i ett älgskötselområde. En slutsats som är helt oacceptabel för oss.
Vi värnar och respekterar självständighet och äganderätten, som ger rätt att förfoga över egen mark utan krångel.
Därför föreslår vi att även den mark som inte ingår i älgskötselområdet ska få rätt att jaga vuxen älg, jämförbart med närliggande mark som ingår i älgskötselområde.
Utöver det känner vi oro för ökat administrativt krångel och avgifter.
I övrigt innebär inriktningen att utövandet av älgjakt inom ett älgskötselområde ger ökad frihet och mindre detaljreglering, vilket är positivt.
Vi får nu följa hur regeringen väljer att fortsatt hantera utredningen och vi kommer att fortsätta driva vår syn.
BESLUT OM VARGJAKT
• Onsdagen den 21 oktober har ett historiskt jaktbeslut fattats i riksdagen om jakt på varg.
Beslutet innebär även ett tidsbegränsat tak på antalet vargar och en regionalisering av rovdjursförvaltning.
Därtill ska antalet lo få minska till 1 250 och jakt efter björn och lo främst ske som licensjakt.
Ett stort jobb från många i förbundet har bidragit till att rovdjurspolitiken förändras åt rätt håll.
Nu gäller att praktisk vargjakt blir genomförd och det är en utmaning för jägare som får delta i premiärjakten på varg i vinter.
För att lyckas behöver vi både mer kunskap om jakt på varg och samverkan över stora geografiska områden.
Antalet vargar ska inte överstiga 210 djur. Det innebär enligt vår uppfattning att 103 vargar bör skjutas kommande vinter.
NEKAS ERSÄTTNING
• För några dagar sedan nåddes jag av beskedet att den björnrivne skogsröjaren Johnny Smedberg i Dalarna inte får någon ekonomisk ersättning.
Här har en skogsarbetare närmast mirakulöst lyckats överleva angrepp av björn. Trots men för livet ges han ingen ekonomisk ersättning från staten.
Hur kan vi ha hamnat i ett läge där hundar och får blir ekonomiskt ersatta – men inte människor?
Ett politiskt mål är att få rovdjurspolitiken accepterad där rovdjur finns. Men hur ska det ske när rovdjursskadade människor inte omfattas av politiken?
Målet måste vara att ingen människa skadas av rovdjur. Men nu sker det.
Att inte staten ersätter dem som utsätts för detta lidande är stötande.
Förhoppningsvis är detta bara ett tecken på den naivitet som präglat den tidigare synen på rovdjur och snabbt kan ändras.
Om det inte sker en ändring är jag rädd att övriga insatser i rovdjurspolitiken blir ett slag i luften och människor i rovdjursområden känner sig än mer utsatta.
BÖTER FÖR ÅTELFOTON
• Under den senaste månaden har det även uppdagats att myndigheterna tvingas lagföra personer som sätter upp åtelkamera på sina marker.
Anledningen är att kamerorna anses kränkande för dem som med allemansrätten som grund finns ute i skogen.
Jägarnas Riksförbund har reagerat snabbt och begärt att regeringen ändrar detta.
Tillstånd ska inte behövas för att jag tar bilder på egen mark.
Våra samhällsresurser kan användas till betydligt viktigare sysslor än att bötfälla dem som sätter upp åtelkameror.
HÄRLIG JAKTTID
• För övrigt är det nu en härlig tid ur jaktlig synpunkt.
Älgjakt pågår i hela landet, björnjakten är avklarad och förhoppningsvis får många uppleva trevliga jaktstunder med hardrev, skogsfågel, rådjur, hjort och vildsvin, allt efter de möjligheter som finns på jaktmarken.
Ta tillfället i akt att både få skön avkoppling i härlig natur och kanske få med hem klimatsmart kött till middagen!
