Klara besked om rovdjuren som landsbygdsfråga

JRF-stämman ställde sig bakom den inriktning som styrelsen hittills har haft i olika jaktpolitiska frågor. Det fanns en mycket stor majoritet kring de olika förslagen till beslut som styrelsen hade med anledning av olika motioner.
Men detta tolkar varken jag eller styrelsen som att vi kan slå oss till ro. Tvärtom. I diskussionerna kring de olika motionerna framkom mycket tydligt att styrelsen måste höja tonen ytterligare, främst när det gäller rovdjurspolitiken.
Många underströk i debatterna att rovdjursfrågan inte bara är en jaktfråga utan i allra högsta grad en stor landsbygdsfråga.
Mycket av landsbygdens attraktionskraft ligger i att vi kan ha bra jaktliga villkor i största allmänhet. Det handlar om regler, byråkrati, tillgänglighet, tillgång på vilt och då självklart jaktbara arter.
Då är det lätt att förstå, i varje fall för oss jägare, att när rovdjuren kommer och förstör mycket av den här attraktionskraften blir människorna frustrerade och förbannade.
Redan har folk flyttat från landsbygden på grund av att rovdjuren förstört deras livsmiljö. Dessutom har näringsidkare valt att sluta med till exempel djurskötsel.
Allt detta vet vi i styrelsen. Vi har gjort och kommer att göra allt vi kan för att såväl rovdjursutredaren som politiker skall förstå detta.
Här måste vi alla hjälpas åt. Även om det inte bara är vargen som står för denna frustration måste landets beslutsfattare verkligen ställa sig frågan om ett par hundra vargar verkligen är värda alla de uppoffringar och de kostnader som uppstår.
Att skylla på EU eller olika internationella konventioner är att göra det alltför lätt för sig.
Stämman krävde också att förbundet fortsätter att jobba så att vårt inflytande över den framtida älgförvaltningen ökar jämfört med idag.
Stämman krävde också bättre ersättning för rovdjursdödade hundar. En fördubbling av dagens 10 000 kronor angavs som ett bra riktmärke.
Själv tycker jag att 20 000 kronor är ett minimum.
Högre tilldelning inför årets björnjakt och återinförd åteljakt var andra krav som stämman ställde sig bakom.
Björnjakten, kungsörnar på Gotland, blyutredningen och en del synpunkter på vår interna administration var annat som diskuterades. Detta är också frågor som vi kommer att försöka lösa.
Genom bildandet av Bernt Lindqvists fond för juridiska frågor ville stämman visa sitt tack och uppskattning till Bernt för det arbete han lagd ned under många årtionden. Tack, Bernt!
För vår generalsekreterare, Mats Görling, kom stämman att bli hans sista, åtminstone i hans nuvarande roll.
Mats arbete under de här fem åren har lyft oss upp i elitklassen på många områden och han har lagt en mycket bra grund att arbeta vidare från. Mats finns dock kvar på sin post till i september, så vi väntar med avtackningen av honom till dess.
Sammanfattningsvis tycker jag att stämman var en kraftsamling för ett fortsatt starkt Jägarnas Riksförbund.
Med stämmans stöd och krav kan nu Jägarnas Riksförbund arbeta vidare på den inslagna vägen, helst både fortare och vassare.
Lycka till med jakt och jaktförberedelser, när nu de olika jaktpremiärerna kommer.