Kungen ger jakten ökad legitimitet

Att vår kung, Carl XVI Gustaf, har ett stort och genuint jaktintresse tror jag att de flesta jägare vet.

Men hur detta intresse kan komma att påverka jakten i framtiden kanske inte alla har funderat över. Inte jag heller, förrän jag besökte Jägareförbundets 175 årsjubileum i Umeå i början på maj. Kungen var självklar hedersgäst och det var under hans tal vid middagen som jag började fundera över Kungens betydelse för jaktens ställning i samhället.

Först hade Kungen suttit och lyssnat på debatterna under hela eftermiddagen och nu var han med på middagen och höll också ett middagstal på jaktens tema.

I och för sig behövde väl de flesta av oss som var där och lyssnade inte någon ytterligare vägledning för att inse jaktens betydelse och berättigande. Men mediarapporterna om kungabesöket gav en positiv bild och känsla även kring jaktfrågor i allmänhet. Visserligen har olika undersökningar visat att jakten har ett starkt stöd hos befolkningen. Men det är positivt att vid olika tillfällen kunna visa att även vårt statsöverhuvud har ett positivt engagemang i jaktliga frågor. Och som sagt – Kungens jaktintresse känns verkligen äkta. Tack för det!

Vad händer i regeringen?

I förra numret uttryckte jag frustration och oro över att inget tycks hända i regeringen kring de viktiga frågorna om rovdjuren och det annalkande blyförbudet.

Nu en månad senare har det fortfarande inte hänt något påtagligt. Lite luddiga löften i blyfrågan är allt.

I rovdjursfrågan, och framför allt en ny utformning av paragraf 28 är det alldeles tyst. Hur många tamdjur och hundar skall behöva sätta livet till i sommar och höst på grund av politisk handlingsförlamning?

Hur många djurägare skall åtalas och dömas under det kommande året?

Är det någon sorts politisk utmattningsteknik som prövas?

Tror regeringen att alla kritiska röster skall tystna bara man väntar tillräckligt länge? Nej, så illa kan det inte vara. Och tysta kommer vi heller inte att bli! Att få en klar och tydlig lagstiftning, som gör det möjligt att skydda sina tamdjur, borde vara en självklar rättighet. Varför är detta så svårt?

Till stämmoombuden vill jag bara säga; varmt välkomna till Växjö och en som jag hoppas givande stämma.