Antalet ejder minskar, och den storsta anledningen är att deras bon rövas. En tredjedel av bona i skärgården rövas och så höga siffror har aldrig mätts tidigare. Samtidigt ökar minken och örnen. Dock finns fler faktorer som påverkar ejderstammen.
Ett seminarium om sjöfågel och särskilt ejderns situation arrangerades av Svenska Jägareförbundet förra veckan.
Martin Green från Lunds universitet har det övergripande ansvaret för fågelfaunan. Enligt honom går det sämst för ejdern i norra Östersjön, men längre norrut går det bättre. Arten minskar även längs det norrländska kustlandet, men läget är inte lika katastrofalt.
Enligt Åke Andersson, pensionerad andfågelforskare, berättade att ejdern hade en topp i början av 1900-talet, men att stammen kraschade runt 1950. Den återhämtade sig sedan och för 20-30 år sedan bestod ejderstammen av det högst uppmätta antalet någonsin.
Att stammen minskar nu kan vara en återgång till naturliga nivåer.
– Men förloppet är så snabbt att vi borde oroa oss, säger Jägareförbundets forskningskommunikatör Niklas Holmqvist till tidningen Skärgården.
Truten innebär visst skydd
På vissa öar i skärgården klarar sig ejdern bättre, medan de lämnat andra öar. Där det även finns trutkolonier klarar ejdern sig bra. Så länge som ejderhonan ligger kvar på äggen kommer trutarna inte åt dem, och det är för kort tid som trutarna kan svälja ungarna att det inte innebär något större hot.
Samtidigt ser man att antalet rövade bon ökar kraftigt.
– Det kan handla om att rovdjuren, troligen de flygande, inte kan röva i trutkolonierna eftersom trutarna är så aggressiva, berättar Niklas Holmqvist för Skärgården.
Detta kan innebära att på de platser där truten har det svårt, får även ejdern det besvärligt, när deras "skydd" minskar.
Sned könsfördelning
Ejdern minskar även i Finland, och både där och i Stockholms skärgård är könsfördelningen väldigt skev. På vissa ställen består populationerna av 70 procent hanar och 30 procent honor. I båda länderna är antalet rövade bon drygt 30 procent.
– En väldigt hög siffra som absolut har betydelse för ejderns minskning, men om det är den viktigaste faktorn kan ingen säga, berättar Niklas Holmqvist för Skärgården.
År 1979 rövades 9 procent av bona, men då fanns ingen mink i skärgården. År 1989 fanns mink, men knappt någon havsörn, och andelen rövade bon var 18 procent. År 1995 minskade minken, och de rövade bona minskade till 12 procent.
2001 fanns även havsörn i skärgården och 17 procent av bona rövades. 2011 är havsörnsstammen stark, och rövandet har stigit kraftigt till 32 procent.
– Visst kan det bero på havsörnen, skärgården har alltid varit en dynamiskt system med stora förändringar, men det som händer nu händer alldeles för snabbt, säger Niklas Holmqvist till Skärgården.
