Vildsvinens rörelser i landskapet påverkas i hög grad av risken att utsätta sig för faror. Bland annat korsar de ogärna hårt trafikerade vägar. Även öppna jordbrukslandskap är skrämmande för vildsvinen, men trots det är det nästan omöjligt att skrämma bort dem från grödor de tycker om.
Detta visar en avhandling gjord av Henrik Thurfjell från SLU. Den bygger på studier av vildsvinssuggor som bär radiosändare.
Den svenska vildsvinsstammen växer fort och närmar sig troligtvis
150 000 individer. Det är inte bara lantbrukare som påverkas av deras framfart, utan även boende i tätorter. Dessutom sker allt fler trafikolyckor där vildsvin är inblandade. Samtidigt finns det ett stort jaktintresse för vildsvinen.
Henrik Thurefjells doktorsarbete beskriver hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet. Faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring skärskådas. Dessa kunskaper är viktiga i förvaltningsarbetet av vildvsinsstammen.
Räknar med risker
Studierna visar att vildsvinen utnyttjar olika delar i hemområdet beroende på årstid. Rörelsemönstret påverkas också av huruvida solen är uppe eller nere samt av väderleken.
Det visar sig också att vildsvinen räknar med olika slags risker som de utsätter sig för när de är i olika områden, till exempel intensiv trafik eller jakt. När det är intensiv trafik undviker vildsvinen att korsa vägen. Det leder således till färre olyckor när det är mycket trafik.
Gömmer sig oftast när de stressas
När vildsvin blir stressade av exempelvis jakt eller trafik, eller när det är dåligt väder, håller de sig mer stilla än annars. Det enda som får dem att fly i stället för att gömma sig är drevjakter. Mindre intensiv jakt får inte samma effekt på deras rörelser.
Det visar sig också att vildsvin utnyttjar olika naturtyper annorlunda när de är på flykt än när de är i sitt hemområde.
Nästan oemotståndliga
Åkermark uppfattas som riskfylld men åtråvärd av vildsvinen. När de är på åkrar föredrar de att hålla sig nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Studien tyder på att det verkar vara dödsdömt att försöka styra bort vildsvin från åkrarna med hjälp av utfodring i skogen eller genom jakt.
– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurefjell.
Störningar behöver vara omfattande
Ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen är mänsklig aktivitet som kan leda till undvikande beteenden hos vildsvinen. Dock är det viktigt att veta att mänskliga störningar behöver vara omfattande för att få effekt på beståndsnivåerna.
Det är också viktigt att veta att vildsvin rör sig över stora områden. Skötselåtgärder som görs på en plats kan därför påverka områden som ligger två mil bort. Det innebär att man behöver samordna förvaltningen över ganska stora områden.
