Omöjligt plantera ut djurparksvargar i smyg

Efter dramatiken i Skåne har det dykt upp mängder av spekulationer, bland annat på Jakt & Jägares debattforum, om vart avlivade djurparksvargar tar vägen. Många säger mer eller mindre rakt ut att de tror att vargarna i själva verket lever och att de släpps ut i den svenska naturen i smyg.
Den nuvarande djurparkschefen i Skåne, Camilla Jönsson, skräder inte orden om konspirationsteorierna, som också nått henne:
– Det är fullkomligt bisarra påståenden. Skulle vi ha iscensatt den här mediastormen och skapat all den här katastrofalt dåliga publiciteten för att vi skulle vilja smussla bort vargar. Det är så fantastiskt dumt och idiotiskt att jag saknar ord. Och det får du gärna skriva, säger hon.

Kan hamna på museer
Djurparken har de tolv (12) döda vargarna som fanns i djurparken i förvar. De ska undersökas och obduceras – inte minst av djurparkens egna veterinärer för att på så sätt få en bild av deras hälsotillstånd, vilket är till hjälp för framtida djurparksvargar. Därefter är det oklart vad som sker med döda vargkropparna.
– Det är inte bestämt än. Flera museer i Europa söker nya utställningsdjur, så det är en tänkbar lösning. Men som sagt, det får vi se.

Bytt flock två gånger
Den tidigare, numera pensionerade, chefen för Skånes djurpark, Staffan Åkeby har själv varit med att byta flock två gånger i djurparken. Rangordningen och vargarnas levnadssätt och beteende innebär att det måste gå till så. Ibland kan man behålla till exempel en ung hona, eller några ungdjur.
– Den första flocken jag var med att ta bort står på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Jag rekommenderar ett besök, för det är att fantastiskt fint konservator-arbete som gjorts på dem, säger Åkeby.

Personalen köpte skinnen
Men även när den andra flocken togs bort, eller när enstaka djur avlivades, kom kropparna till användning. Skelett skickades till universitet och forskningen och det var inte ovanligt att skinnen köptes av personalen på djurparken.

Stambok för djurparksvargar
– Varenda djurparksvarg i hela Europa är bokförd i ett centralt register, en stambok, som för övrigt finns i Sverige och administreras av den assisterande professorn och delfinexperten Mats Amundin, berättar Åkeby.
Stamtavlan är inte bara nödvändig i de sammanhang som diskuteras nu, utan används också rent praktiskt av djurparkerna när de ska sätta samman nya vargflockar med så lite inavel som möjligt (inaveln är ett problem också bland djurparksvargarna).

Varge varg noga bokförd
När en varg avlivas ska varenda kroppsdel som lämnar djurparken märkas och ha ett så kallat Cites-intyg, vilket garanterar skinnets lagliga ursprung och där stamtavlan framgår.
Djurparksvargarna är också mycket noggrant DNA-testade – bättre än den svenska frilevande vargstammen, och DNA-registren är tillgängliga för myndigheter och forskare. Till exempel utvecklades den relativt nya metoden att analysera DNA via vargspillning just med hjälp av djurparksvargar.

Avslöjande DNA
Det betyder också, konstaterar Staffan Åkeby, att släktskap med djurparksvargar omedelbart syns om de skulle finnas i naturen – något som bekräftas av dels Sveriges lantbruksuniversitets vargforskare, Olof Liberg, samt av Lars-Åke Janzon, zoolog vid Naturhistoriska Riksmuseet.
– Det skulle synas direkt om djurparksvargarna fanns med i den frilevande populationen – lika tydligt som om en kanadensisk varg skulle hamna i den svenska naturen, säger Lars-Åke Janzon.

•Men låt oss ändå spekulera, Staffan Åkeby: Är det verkligen helt omöjligt för en djurpark att smussla undan några vargar?
– Teoretiskt skulle det kunna vara möjligt för en oseriös djurpark, vilket jag bedömer inte finns i Sverige. Men i praktiken är det omöjligt. Alldeles för många människor skulle i så fall känna till det och sedan hålla tyst om det för alltid. Och som sagt: Det skulle så småningom synas vid DNA-prover hos de vilda vargarna.
– Nej. Jag tror inte att det går.

Avlivning inför vittnen
Djurparken i Orsa har också under många år känt till konspirationsteorierna kring djurparksvargar och gör därför inga avlivningar utan att först kontakta en rad vittnen, bland annat representanter för de båda jägarorganisationerna. Ett av dessa vittnen är medarbetare på Jakt & Jägare, Rävper Andersson.