Hunden försvinner på jakt och du lämnar en rock eller filt på den snötäckta marken, på platsen där ni skildes innan drevet gick igång. Där ska din trötta och frusna jaktkompis i värsta fall bli liggande i flera timmar i kylan när jakten är slut. Känns bilden igen? Men nu behöver det inte längre vara så. Jakt & Jägare tipsar om en varm liten jaktkoja för hunden.
En del jägare anser att en torr hund inte har några som helst problem att vistas i en kall bil. Jag har stött på inställningen flera gånger. Vissa hundförare tycker att det pjoskas för mycket med hundarna: ”Dom är vilddjur i grund och botten och klarar kyla. Hur fixar annars djuren i naturen kylan.”
Det har jag fått som motargument när jag missionerat om varma viloplatser för hundarna.
Lars-Erik Lundborg, veterinär i Sala, har sin ståndpunkt klar:
– Vi ska tänka på att hunden är långt ifrån ett vilt djur. Den är domesticerad av människan (läs: tämjd av människan) sedan årtusenden. Pälsväxten på ett tamdjur blir inte alls den samma som på ett vilddjur.
Kan inte hålla sig i rörelse i bilen
– Dessutom kan hunden inte hålla sig i rörelse i bilen. Exempelvis vargen håller sig i ständig rörelse som den vistas oskyddad i sträng kyla, säger Lundborg.
Han hävdar dessutom att en del sjukdomar, exempelvis urinvägsinfektion, har visat sig öka hos hundar som utsätts för kyla.
Ett annat faktum, som är enklare att föreställa sig, är hur hundar med extremt långa ryggar och kort päls, måste fara illa av kyla. Speciellt om de då och då har ont i ryggen, vilket förekommer bland raser som avlats fram till långsamtdrivande dvärgar.
Tänkt dig sedan ett vanligt scenario:
Blir sittande i en kall bil
Du får inte släppa din kortbenta drivare direkt på morgonen, eftersom den andre hundföraren i jaktlaget ska släppa först. I värsta fall blir din hund sittande i några timmar i en kall bil. Är det en utopisk tanke, att hunden är i bättre form om den haft det varmt och skönt under väntetiden?
Grubbla på hur hunden mår i föreställda situation. Du släpper på morgonen och drevet går utom hörhåll efter ett par timmar. Hunden är het och driver på okänd plats hela dagen. När mörkret sänker sig tröttnar du och åker hem. Sedan åker du tillbaka efter ett par timmar och kollar om hunden kommit till platsen där ni skildes, till exempel till filten eller rocken som du lagt ut.
Tvungen att åka hem och sova
Du orkar kanske åka och kolla varannan timme ett par, tre gånger. Sedan är du tvungen att sova. Kanske kommer taxen eller drevern till platsen där filten/rocken ligger vid 02-tiden på natten. Du åker dit nästa gång klockan 06 följande morgon.
Då tvingas din utmattade jaktkompis ligga på en kall filt, kanske i flera minusgrader och snö, i fyra timmar.
Nu finns det en lösning på problemet.
Jakt & Jägares utsände hittade en perfekt uppfinning som saluförs av husvagnsföretaget Husvagnssvensson. Det är en liten matta som egentligen är tänkt att värma fötterna på vid husvagnssemestrar, men som fungerar utmärkt som värmekälla för hundförare.
Tolvvolts bilbatteri
Det handlar om en matta, som finns i utförande där den drivs med vanligt tolvvolts bilbatteri. Den mattan vi testat mäter 40 gånger 60 centimeter (det finns större).
På Husvagnssvensson varnade man för att lägga mattan fritt, så att hunden kommer åt den med klorna. Det finns risk att den elektriska slingan i mattan skadas när hunden vill bädda i kojan.
Tillverkaren varnar också för att utsätta mattan för stora mängder fukt.
Grannen Lennart, ett tekniskt geni och djurvän in i hjärtat, skissade fram en koja som byggdes med träram, 20 gånger 20 millimeter.
30 millimeters frigolit
Vi använde både skruv och lim när vi satte ihop ramen. Sedan köpte vi 30 millimeters frigolit. När ramen väl var klar behövde vi inte alls vara speciellt noggranna med kapningen av frigoliten. Den är mjuk i kanterna och kan knölas in i ramen. Frigolitbitarna sitter alltså inpressade i träramen.
Hela ramen kläddes utvändigt med playwood, vilket visade sig vara det billigaste materialet. Playwodden nubbades fast.
Vi tog Husvagnssvenssons expert på orden och såg till att skydda mattan och värmeslingan rejält. Först lade vi tjock byggplast över matten. Vi ledde ut kablarna från matten i ett hörn av lådan.
Filten kläms fast
Ovanpå byggplasten lade vi en bit tjock filt, som vi skurit till i exakta mått. Filten klämdes fast mot golvet av frigolitväggarna.
Har man en hund som tenderar att bädda extremt hårdhänt är det kanske idé att nubba fast filten. Annars, med tanke på rengöringen, är det bra om filen ligger löst.
Vi sågade till ett ovalt ingångshål, som täcktes med en tunn diskhandduk.
Vi klippte av kablarna till värmemattan, som i originalutförande var tänkt att stoppa i ett cigarettändaruttag, och ersatte stickkontakten med banankontakter.
För in banankontakterna
Sedan borrade vi två hål, ett i varje pol på batteriet, och förde in banankontakterna. Det spelar ingen roll hur man kopplar kontakterna – det funkar med kontakterna i både plus och minus. Sedan var det dags för ett litet Åsa Nisse-test av konstruktionen. Vi ställde kojan utomhus och såg till att ha koll på temperaturen både utanför och inuti konstruktionen.
Under natten för testet blev det två minusgrader utomhus. Då var det över 20 grader inne i kojan.
Efter 17 timmar – vilket torde vara en osannolikt lång tid – höll kojan tio grader när det var nollgradigt utomhus. Batteriet var på upphällningen.
Värmeförlust genom ingången
Dock måste det påpekas att det tog några timmar innan värmen från mattan började sprida sig inuti kojan.
Vi upptäckte också att den tunna diskhandduken i kojans ingång måste ersättas av en tjockare filt. Värmeförlusten genom in- och utgången blir betydande med tunnare material i öppningen.
Undertecknad kommer att använda den här kojan såväl i bilen, när hunden lämnas ensam under jakt, som i väntan på hunden efter jakt. Brukshundsmänniskor, som jag pratat med, tror att det kommer att vara ganska enkelt att befästa den eluppvärmda kojan som naturlig plats för återkomsten efter ett drevet. Man kan också, fick jag som tips, använda kojan hemma och lära hunden att det är en lugn och fin plats att vila ut på.
Söker gärna härbärge i närmaste gård
Undertecknad, som har problem med en alltför ihärdig hund, som driver tills han är utmattad och sedan söker härbärge i närmsta gård, har fått rådet, att alltid gå och hämta hunden när den jagat färdigt, även om den handlar kilometerlånga promenader till en gård där taxen sökt skydd, och sedan gå tillbaka till kojan. Där kan hunden värma sig när kaffe och macka inmundigas.
Ett billigare, och enklare, alternativ till att bygga en koja, kan vara att helt enkelt lägga in värmemattan i hundburen, lägga skyddande filt över mattan och sedan täcka över buren med värmebevarande filt.
Men, slutligen, måste det till en rejäl reservation och VARNING: Stäng aldrig in hunden i en bur med den värmematta som det tipsas om i testen. Det kan bli för varmt. Annars: Ge din jaktkompis bättre arbetsförhållanden!
