Det börjar dra sig mot julhelgen. I vargjaktsfrågan är det också väntans tider inför Naturvårdsverkets beslut om hur många vargar det ska få skjutas i vinter. Förhoppningen är även att vi efter vinterns jakt får en vargstam på högst 210 djur, allt enligt riksdagens beslut.
Antalet vargar kommer nog att överstiga 210 djur efter jakten, eftersom jag anser att beslutsfattarna underskattar antalet vargar betydligt.
Att vi får börja jaga varg gör att vi i vart fall kan bromsa ökningstakten och att vargtrycket kan lätta något i hårt drabbade områden.
Vi får även hoppas att det blir praktiska regler och en tillräcklig jakttid, så jakten går att genomföra på vettigt sätt.
Nej till flyttningar av varg
Regeringens beslut att flytta varg vill myndigheterna genomföra. Detta säger Jägarnas Riksförbund nej till!
Tilltron till rovdjurspolitiken riskerar att försämras avsevärt. I dagsläget finns heller inga tecken att vargstammen i praktiken verkligen lider av inavel, eftersom vi ser att antalet vargar ökar snabbt.
Dessutom har det visat sig att närmare 20 vargar som har annan genetisk bakgrund redan fötts. Det borgar för att en bredare genetisk bas redan finns i populationen.
Vilka områden ska ha nya vargar?
Jag undrar även vart myndigheterna tänker flytta varg? Till områden där varg redan finns där myndigheter vill få in nya gener? Eller ska vargar flyttas till område där inte finns varg idag? Hur får de lokalt berörda inflytande över tänkta förflyttningar av varg? Nej, flyttning av varg är fel och myndigheterna bör tänka om i den här frågan.
Under hösten har antalet rovdjursrivna hundar ökat drastiskt. Dessutom har helt orädda vargar visat sig på flera platser.
Många har tvingats se sin hund svårt sargad och söndersliten. Många har tvingats acceptera att avkorta lidandet så snabbt som möjligt på en hundkompis, som man har räknat med att få behålla länge till.
Försämrad livskvalitet
För människor med friluftsliv, hundar och jakt som viktiga delar försämras livskvaliteten mycket och andra drar sig för att vistas ute i naturen. Detta är allvarligt.
Att vistas ute i skog och mark, samt att äga hund, gör oss friskare. En utveckling där människor både drar sig för utevistelse samt inte längre vågar ha hund kommer att försämra hälsan och livskvaliteten.
Jakt med löshund är inte möjlig att genomföra idag i betydande områden.
På sikt riskerar vi ett skandinaviskt kulturarv, där vi i Sverige bör ta ett särskilt ansvar för jakt med drivande och ställande hundar.
Minimal miljöpåverkan av jakt
Framtiden har många utmaningar, där klimatfrågan är en huvudfråga. Världens ledare ska, när detta skrivs, snart träffas i Köpenhamn för att försöka hitta lösningar på global nivå.
Frågan berör oss alla. Vi jägare kan ta hem byten som ger mat på bordet med minimal miljöpåverkan. Älgkött ger mindre miljöpåverkan än importerade torkade bönor, då miljöbelastning inte uppstår på vilt som finns i våra marker.
När vi beskattar klövviltstammarna säkerställer vi dessutom att den förnybara skogsproduktionen tillväxer med få viltskador. Därmed hjälper vi på sikt till att minska behovet av fossilt bränsle. Jägare gör verkligen praktisk nytta för att skapa ett framtida hållbart samhälle.
Intensivt år väntar
Det lackar mot jul. Ett intensivt år med jaktliga frågor övergår snart i ett nytt, minst lika intensivt år, som även är valår.
Vargjakt kommer att börja efter nyåret och älgjakten kan komma för politiskt beslut i vår.
Vår organisation har mycket viktiga frågor att hantera mot myndigheter och politiker. Vi har ett stort engagemang hos medlemmar och förtroendevalda. Det är vår styrka när vi arbetar för att fortsätta utveckla enkel, obyråkratisk och rättvis jakt för alla.
Det gäller även vår strävan att jobba för biotopiskt riktiga och lokalt förankrade viltstammar.
Stort tack för allt engagemang under 2009.
Jag vill önska en god jul och ett gott nytt år – och välkommen med ännu mer engagemang under 2010!
Solveig Larsson, förbundsordförande Jägarnas Riksförbund.
