Vi hade utgått från att den övriga dödligheten var försumbar, men det visade sig att i vargområden fungerade inte det, säger Kjell Leonardsson på Sveriges lantbruksuniversitet, som är ekolog och expert på populationsmodellering.
När resultaten inte stämde fick han gå tillbaka till ritbordet och göra om den matematiska modellen och det kalkylprogram som utför beräkningen.
Uppdraget, att ta fram en mer genomarbetad uppskattning av det svenska älgbeståndet, kommer från Naturvårdsverket.
– Vi använder oss av observationsdata från älgobs som ett av måtten på dödlighet, då får vi trenden. Utöver det handlar det om grundläggande biologiska principer, som att älgkorna får kalvar, och så skjuts det älgar. Dessutom finns det övrig dödlighet och det är den svåra biten, säger han.
”Övrig dödlighet”
Han säger att ”övrig dödlighet” är den faktor i beräkningen som det inte finns säkra data på. Trafikdödade älgar registreras och i kalkylprogrammet går de in som ”fällda älgar”, alltså i samma kolumn som de älgar som har skjutits under älgjakten
Men för de övriga döda, de som har drunknat, dött av sjukdom, olyckor och älgar som kanske har blivit påkörda och klarat sig omedelbart men dött senare finns inga säkra siffror.
Den största osäkra siffran som ingår i ”övrig dödlighet” är dock en annan och det är predationen. De älgar som tas av vargar.
– I ett litet älgförvaltningsområde kan övrig dödlighet efter jakt vara 10–15 procent. De siffrorna blir väl lite osäkra, för vi lägger inte in antalet revir i modellen och ett vargrevir tar ihjäl 100–140 älgar om året, säger Kjell Leonardsson.
”Den första modellen vi utarbetade fungerade bra i områden utan varg. Men län med varg, som Gävleborg, meddelade att de tyckte att siffrorna visade lite fel. Då började vi förstå att det var mycket varg där, och att det är en mycket stor andel av älgförvaltningsområdena som har varg.”
/ Kjell Leonardsson, Sveriges lantbruksuniversitet
Ytterligare en osäkerhet kan vara att reviren kan överlappa olika älgförvaltningsområden och man vet inte hur mycket tid vargarna ägnar varje älgskötselområde.
Att känna till revirets yta hjälper inte. För även om reviret är inritat i två älgförvaltningsområden, med hälften av ytan i varje, så kanske 90 procent av dödligheten hamnar i det ena älgförvaltningsområdet för att det är där som vargarna jagar.
Vad säger du om kritiken att indatan blir så osäker att resultatet kan slå fel?
– Alla modeller har osäkerheter. I stora älgförvaltningsområden kan det bli fel på plus/minus fem procent, och i små älgförvaltningsområden kan det bli fel på plus/minus 20 procent med den här modellen.
Men, säger Kjell Leonardsson, när man sätter sig ner och ser på siffrorna kan man själv bedöma hur stor osäkerheten kan vara och fatta beslut efter det.
Beräkningsmodell som kan hantera varg
När den första versionen av kalkylprogrammet visade sig inte fungera i områden med mycket varg tog det närmare ett år att arbeta om programmet.
– Den första modellen vi utarbetade fungerade bra i områden utan varg. Men län med varg, som Gävleborg, meddelade att de tyckte att siffrorna visade lite fel. Då började vi förstå att det var mycket varg där, och att det är en mycket stor andel av älgförvaltningsområdena som har varg.
Det visade sig vara viktigt att ha en beräkningsmodell som kan hantera varg, eftersom det var viktigt att samma kalkylprogram ska kunna användas i hela Sverige, med eller utan varg.
– Jag ägnade en stor del av förra året åt att göra om och blev klar i höstas. Det är inte så att vi pressar fram en modell till vilket pris som helst, utan vi vill att den ska vara tillförlitlig, säger han.
I skrivande stund väntar Kjell Leonardsson på slutrapporter från jakten i Norrlandslänen för att mata in i kalkylprogrammet. Han tror att uppskattningen av älgstammen inför årets älgjakt kommer att ligga i samma härad som förvaltningen runtom i landet själv har uppskattat.
– När de ser de färdiga siffrorna inför årets älgjakt kommer de inte rygga tillbaka och säga att det här är alldeles galet, det tror jag inte. //
Läs vad Sveaskog, Svenska Jägareförbundet och Sveriges lantbruksuniversitet tycker om beräkningsmodellen som Naturvårdsverket har utvecklat. Länkar till artiklarna:
