”Folk måste få upp ögonen för vad jägarna står för”
  • Elmia Game Fair

”Folk måste få upp ögonen för vad jägarna står för”

AktuelltPublicerad: 2009-06-16 23:10

Den nya JRF-basen, Solveig Larsson, ser en viktig roll för JRF i ett samhälle där människor avlägsnar sig allt mer från skogen.
– Det är hög tid att vi får den respekt vi förtjänar. Vi är klimatsmarta kulturbärare och folk måste få upp ögonen för den nytta vi gör, säger hon.

Det har varit en lång dag när Jakt & Jägare får en timme, före kvällens bankett, med den nyvalda förbundsordföranden Solveig Larsson. Bara några hundra meter bort finns både björnar och vargar i Orsa björnpark.
Solveig har kluvna känslor efter dagens förhandlingar:
Å ena sidan avverkades mötet med rekordfart och trots tissel och tassel om både andra ordförandekandidater och krav på styrelsens avgång (efter den berömda gemensamma skrivelsen inför regeringens vargbeslut) valdes Solveig med ett rungande ja, utan omröstning.
– Å andra sidan kan jag tycka att det var synd att inte en del av de infekterade frågorna togs upp på allvar. Inte bara för att rensa luften, utan också för att vässa argumenten. Debatt och diskussion leder alltid framåt, säger Solveig.

Högt till tak – ett framgångsrecept
Någon hon för övrigt tycker är utmärkande för JRF, där det alltid varit högt till tak. Åsikterna har ibland svallat på ett sätt som inte alltid fått förbundet att framstå i den bästa av dagrar. Men det har skapat en vital och levande organisation, vilket är en viktig anledning, bedömer Solveig, till varför JRF nära nog fördubblats på ett decennium.
När Solveig ska redogöra för sina hjärtefrågor är det inte rovdjuren hon nämner först. Hon är fullt på det klara med problemen i områden med starka rovdjursstammar, men tycker att rovdjursfrågan kommit in i en ny fas, nu när det ska bli vargjakt.

Attitydfrågorna i topp
– Jag känner att attitydfrågorna är mycket viktiga. En av våra största framtida uppgifter är att få samhället medvetet om vad vi gör och vilken oerhörd nytta som den stora jägarkåren gör. Vi är klimatsmarta kulturbärare. Men är det den bilden vi ser i medier och hur känt är det egentligen i bland folk?
– Jag tror det är en avgörande fråga för jägarkåren att människor får upp ögonen för oss.
Med klimatsmart menar hon förstås viltköttet, som på sin höjd kräver några bilresor ut till skogen. Inget kraftfoder, inga djurtransporter, inga köttfabriker och annat som tär på miljön och resurserna. Som kulturföreteelse är antagligen jakten den äldsta dokumenterade kulturyttringen som finns, vilket framgår av både hällristningar och annat.

Uråldriga traditioner
– Till och med hundarna finns med på gamla bilder. Just jakten med löshund är något mycket uråldrigt som vi hållit vid liv här i Norden. Det är viktigt att få med i diskussionen om till exempel rovdjuren, säger Solveig.
Hon ser också en del djupare – snudd på filosofiska – frågor som jägarkåren, liksom samhället i övrigt, måste ta i tu med. Hon nämner det faktum att landet för ”bara” 10 000 år sedan täcktes av is och att hela svenska naturen egentligen är ny.
– Hur ska vi mot bakgrund av det förhålla oss till nya arter som vandrar in, som mårdhund och vitsvanshjort? Mångfald och bevarande är ett politiskt korrekta ord. Men vi får inte glömma bort att naturen förändras, säger Solveig.

Vänder skogen ryggen
Hon konstaterar också att 9 miljoner svenskar tillbringar allt mindre tid i skogen (viss forskning visar att barnen tillbringar hälften så mycket tid i skogen i dag jämfört med 20 år sedan) vilket har konsekvenser för både hälsa och förståelsen för naturen.
– Undersökningar visar att folk behöver känna trygghet i skogen. Rädsla för rovdjur är en faktor man måste ta hänsyn till, både när vi talar om information och om att kontrollera rovdjursstammarna med jakt.
– Här har jaktorganisationerna en viktig framtida roll, anser Solveig.

Älgen viktigast
Annars är det tveklöst älgen som Solveig Larsson uppfattar som Sveriges mest betydande viltslag.
– Älgarna och älgjakten motsvarar hälften av det totala jaktliga värdet. Och det är ett vilt som finns över praktiskt taget hela landet. Älgjakten saknar motstycke när det gäller social samvaro, engagemang och traditioner, säger Solveig, vars egen älgjakt är ett utomordentligt exempel:
Hon växte upp med jakt och köpte sin första studsare 18 år gammal. Numera är hon jaktledare i sin hembys jaktlag i Bjurön i Östra Västerbotten. Varje år sammanstrålar minst fyra av hennes fem syskon, samt en svåger till ett av syskonen, under älgjakten.
– Det är ofta så det är numer i glesbygden och i avfolkningsbygder. Älgjakten är en hemvändarhögtid.

Spetsarna för tuffa
Men älghund har hon inte, trots att hon växte upp bland spetsar.
– Med tanke på mitt jobb passar det inte riktigt med tuffa och ihärdiga hundar. Jag har sällan den tiden som krävs, konstaterar Solveig.
– Min vorsteh, som dessutom är kastrerad så att jag slipper ha honom rännande efter tikar, passar utmärkt när jag känner behov att komma ut i skogen några timmar. Det är en trevlig och följsam allroundhund.
Nu ska Solveig leda Jägarnas Riksförbund in i framtiden. Det magiska målet 50 000 medlemmar hägrar och är plötsligt inte längre onåbart. Men hon är försiktig med att spå i framtiden och hon framhåller att förbundets framtid ytterst bestäms på stämmorna, av medlemmarna.


Namn: Solveig Larsson.
Ålder: 49 år.
Familj: Singel, med undantag för en jakthund.
Bor: Umeå.
Yrke: Förvaltningschef, utbildnings- och fritidschef, Vindelns kommun.
Bakgrund: Agronomstudier, har jobbat i slakteri- och försäkringsbranchen, åt LRF och Norra Skogsägarna, samt har medverkat i statliga utredningar (bland annat i den nya älgjaktsutredningen) som representant för markägare.
Aktuell: Ny förbundsordförande för JRF.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma