Eilert Gezelius i Boden berättar nu en historia som han burit på sedan början av 1970-talet. Han hävdar att han och hans kompisar planterade ut tio vargar i de norrbottniska fjällen.
Foto: Håkan Zerpe/Norrbottens-Kuriren Eilert Gezelius i Boden berättar nu en historia som han burit på sedan början av 1970-talet. Han hävdar att han och hans kompisar planterade ut tio vargar i de norrbottniska fjällen.

”Jag planterade ut varg i Sverige”

Eilert Gezelius i Boden hävdar att han varit med och planterat ut vargar i Norrbotten.
– Vi var ett gäng naturputtar som verkligen ville rädda vargen. 1972 hämtade vi tio kanadensiska vargar i Nordnorge, säger Eilert Gezelius.
– Helt osannolik historia. Om det hade funnits något kanadensiskt blod i de svenska vargarna skulle vi ha sett det direkt, säger vargforskaren Olof Liberg i en kommentar.

Eilert Gezelius släpper ”bomben” i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren. Hans artikel är mycket kritisk till att den svenska regeringen tillåtit licensjakt på varg, som i Eilert Gezelius ögon är utrotningshotad. I ett stycke ganska långt ned i artikeln kommer avslöjandet:

Erkänner preskriberat brott 
”För övrigt kan jag erkänna en sak på ålderns höst och med brottet preskriberat. Under tidigt 1970-tal var jag själv med och finansierade samt placerade ut tio insmugglade ettårsvargar från Kanada via Nordnorge till Sverige. Allt i ett projekt vi kallade ”Vargen hör hemma i Sverige (VHHS)”, skriver Eilert Gezelius.
Jakt & Jägare når honom på telefon i hemmet under förmiddagen.

• Du måste lägga fram bevis, annars kommer folk att kalla dig för mytoman.
– Alla här i Norrbotten vet vilken vurm jag känner för naturen. Vi var ett tiotal personer inblandade. Dom andra som var med i projektet kan berätta, men jag vet inte om dom vill. Folk får säga vad dom vill – jag vet i alla fall vad jag har varit med och gjort, säger Eilert Gezelius.

Kompisgäng
Han hävdar att han var en av ett tiotal personer i ett kompisgäng som tidigt på 1970-talet beslutade sig för att rädda den svenska vargen.
– Vi var väl vad man brukar kalla naturputtar, som såg uppgifter om att det bara fanns enstaka vargar kvar i Sverige. Nä, nu gör vi någonting – vi räddar vargen, sa vi.
Eilert Gezelius beskriver det som att någon i gänget hade kontakter med norrmän som kunde leverera kanadensiska vargar. Hurvida det verkligen var kanadensiska vargar vet inte Eilert Gezelius, han återger bara vad den norske kontaktmannen uppgav.

Skoterfirma sponsrade 
– Vi fick vi en lokal snöskoterfirma att sponsra med skotrar och slädar. Vi körde in i norra Finland och vidare till Nordnorge och avsatte tio dagar varje gång det var dags hämta vargar. Vi åkte till Finland först, eftersom det finns en gammal handelsled som är mycket bra att åka skoter på. Det är mest myrmarker berättar Eilert Gezelius.
Någonstans i närheten av Alta träffade Eilert Gezelius och hans kompisar de norska vargleverantörerna. Vargarna var lastade i burar, som lyftes på snöskoterkälkarna.

Släpptes ut två och två
– Jag skulle tro att vargarna hade varit sövda, för de var mycket loja. Men vi hade kött med oss och vi fångade möss och andra smådjur som vi matade dem med. Sedan släppte vi ut dem två och två, hona och hane tillsammans. Utsläppen skedde bland annat norr om Ritsen, uppe på fjället vid norska riksgränsen, säger Eilert Gezelius.

Rörde sig på nätterna
Han beskriver dessa expeditioner som försiktiga. De som deltog visste att verksamheten var olaglig och därför uppträdde man med samma försiktighet som exempelvis spritsmugglare och rörde sig bara på nätterna.
– Vi monterade bland annat bort regskyltarna och lysena på skotrarna, både fram och bak, för att inte bli identifierade.
Eilert Gezelius hävdar också att det fanns andra grupper med entusiaster, som planterade ut vargar i Dalarna och Värmland. Hans uppfattning är att omkring 30 vargar planterades ut vid olika aktioner i landet.
 
Lade själv 10 000 kronor
– Vi fick inte tag i några sponsorer som betalade för vargarna vi hämtade i Norge. Därför finansierade vi projeketet själva. Jag lade personligen 10 000 kronor ur egen ficka – det var väldigt mycket pengar på den tiden, säger Eilert Gezelius.
Vem är han då, denne man som nu sannolikt skapar stor uppståndelse i vargfrågan? Jo, han är född 1947 och har varit bosatt i Boden hela sitt liv. Människor som bor och verkar i staden, som Jakt & Jägare talat med, beskriver honom som en stor lokal profil. Han engagerar sig gärna i debatter på tidningarnas insändarsidor.

Mormor väckte intresset 
Redan som ung pojke väcktes hans intresse och fascination för vargen.
– Min mormor, som dog 1977, 97 år gammal, tog med mig ut och visade var varglyorna fanns när hon var ung. Hon berättade om hur människor i byarna ställde ut vargbloss intill boskapshagarna för att vargarna inte skulle ge sig på djuren, berättar Eilert Gezelius.

Gick i pension som informatör
I det militära var han spaningssoldat vid regementet i Boden och avancerade senare till truppbefäl. De sista 15 åren före pension tjänstgjorde han som informatör vid regementet.
En googlesökning visar att han omnämns som författare eftersom han skrivit flera lokalhistoriska böcker. Han uppges också inneha världens största samling med vykort med motiv från Boden.
Vid sidan om militärkarriären har han guidat människor vid expeditioner i vildmarken.

Överlevnadskurser 
– Det är en hel del skolklasser som jag tar ut i skogarna. Jag visar allt ifrån hur man tillverkar sin egen tvål och snaror till hur man gräver ned sig i en snöbivack. Jag tar också med mig riktiga entusiaster ut och då handlar det om överlevnadskurser, där deltagarna bara har de kläder de bär på kroppen och varsin kniv. Vi kan vistas i skogarna i en, två veckor, säger Eilert Gezelius.

• Men varför väljer du nu att berätta om din inblandning i den här utplanteringen av varg?
– På nåt sätt handlar det kanske om att jag vill berätta om det som jag burit inom mig. Det handlar också om att jag blir så förbannad när jag läser och hör om hur miljöminister Andreas Carlgren säger att man ska skjuta vargar för att rädda dem från inavel.
– Det måste komma fram att de svenska vargarna absolut inte kommer från endast tre individer. Då hade de aldrig överlevt utan varit döda i dag, säger Eilert Gezelius.

Liberg mycket skeptisk
Vargforskaren Olof Liberg tror dock inte ett smack på historien.
– Thomas Quick har enkänt en massa mord och i dag börjar vi se hur sant det var. Det här är en helt osannolik historia. Vi skulle på en gång kunna se om det fanns DNA från kanadensiska vargar i den svenska vargstammen. Det vi ser i DNA-proverna är att den svenska vargen kommer från Finland och västra Ryssland, säger Olof Liberg.

Står fast vid berättelsen
Eilert Gezelius står dock på sig och håller fast vid sin berättelse när journalister från alla möjliga medier ringer honom.
– Folk får tror vad dom vill – jag vet vad jag varit med om. För mig är det inte mer märkligt än när människor i dag föder upp berguvar och släpper ut, säger han.
I gamla lådor i hemmet har han bilder som han hävdar tagits under de expeditioner då vargarna hämtats i Norge.
– Jag har pratat med folk som är med på bilderna och de kräver att de inte publiceras utan att jag raderar ut deras ansikten helt, säger Eilert Gezelius.
Sista ordet lär inte vara sagt i den här historien…