Hamiltontiken Lissy, till höger, återhämtar sig fysiskt. Men hur går det psykiskt? Roger Johansson kan bara konstatera att hans två jaktmarker i Ljusdal inte går att jaga eller träna harhundar på. För att släppa Lissy och valpen Asta måste Roger Johansson åka minst sju mil.
Foto: Solveig Johansson Hamiltontiken Lissy, till höger, återhämtar sig fysiskt. Men hur går det psykiskt? Roger Johansson kan bara konstatera att hans två jaktmarker i Ljusdal inte går att jaga eller träna harhundar på. För att släppa Lissy och valpen Asta måste Roger Johansson åka minst sju mil.

”Länsstyrelsen försöker mörka vargattacker”

Tre jakthundar har de senaste veckorna attackerats av varg i trakterna kring Ljusdal i Hälsingland. Två av hundarna dödades. 69-årige Roger Johanssons stövare överlevde men har bettskador över hela kroppen.
– Länsstyrelsen försöker mörka de här fallen. Varför berättar de inte för tidningarna så fort en hund blir attackerad? undrar Roger Johansson.

På morgonen den 28 oktober gick Roger Johansson ut med sin femåriga hamiltontik, Roggabäckens Lissy, på sin jaktmark i Romberg. Tiken har två ettor på drevprov och två ettor från utställning – en högt meriterad avelshund, alltså.
– Vid halvniotiden fick hon upp en hare som jag såg flera gånger. Efter ett tag fick hon ett tappt efter väg. Jag gick ned och satte mig på vägen och fikade medan hunden sökte efter haren, berättar Roger Johansson.
Ganska snabbt hittade hunden harens avhopp och drog igång drevet bara 50 meter från honom. Det kom inte att gå lång stund.
”Ett avgrundsvrål”
– När hon drivit bara en liten stund hörde jag plötsligt ett avgrundsvrål utan dess like. Jag stoppade patroner i bössan så fort jag kunde och sprang mot platsen och skrek och sköt två skott i luften.
Roger Johansson har vanlig radiopejl och i hastigheten lyckades han inte riktigt lokalisera hunden. Han trodde ett tag att vargarna redan hunnit släpa bort henne.
– Plötsligt hörde jag någonting som prasslade i en tät granplantering där grenarna hängde ända ned till marken. Nu kommer vargarna tillbaka, tänkte jag, men då var det Lissy som kom krypande ut, berättar Roger Johansson.
15-tal vargbett
Han tog med sig hunden till veterinär och där konstaterades att Lissy hade ett 15-tal bett spridda över hela kroppen. Tur i sammanhanget är att hunden inte ådrog sig några skelettskador. Det rör sig om köttsår.
– Fysiskt kommer hon nog att återhämta sig. Mentalt vet jag inte. Hon fick en kull valpar i våras och det var tänkt att hon skulle paras en gång till. Men om hon inte återhämtar sig psykiskt går det inte att avla på henne mer, säger Roger Johansson.
Attackerad av flera vargar
Länsstyrelsens besiktningsman drar slutsatsen att hunden attackerats av minst två, kanske tre vargar.
Nu har det offentliggjorts att en hamilton-beagle-blandning dödades den 12 oktober av varg. Det skedde endast tre-fyra mil från platsen där Roger Johanssons hamiltontik blev attackerad. 
Söndagen den 2 november fick en gråhund sätta livet till i Kårböle, ungefär tre mil från platsen för attacken mot Roger Johanssons hund.
”Varför berättar inte länsstyrelsen?
– Uppgiften om den vargdödade beagel-hamilton-korsningen kom inte ut i tidningarna förrän veckan efter. Varför berättar inte länsstyrelsen för tidningarna direkt när en vargattack skett på hundar, så att man vet vad som är på gång och kan låta bli och släppa hundarna? undrar Roger Johansson.
Han är också kritisk till att ingen varg i området är sändarförsedd.
– Det skulle bli för dyrt, fick jag till svar. Det kostar 250 000 kronor per varg. Men det är väl inga pengar i sammanhanget. Vargen får ju kosta hur mycket som helst verkar det som, kommenterar han.
Roger Johansson berättar om tre olika vargobservationer, ungefär samtidigt men flera mil från varandra.
”Hur många vargar finns det?”
– Det är vargar från Skrälldalen-reviret, fick jag till svar. Men de vargarna kan väl inte vara på olika platser samtidigt? Då undrar man ju hur många vargar det finns egentligen. Ja, det kan ju förekomma andra vargar som passerar området också, var svaret jag fick.
Roger Johanssons mark i Romberg är på 3 800 hektar. Han har dessutom köpt ett litet torp på marken för att kunna bo där när han jagar med Lissy och jagar in en valp efter henne. I dag är alltihop värdelöst för Roger Johansson.
Kommer aldrig att släppa hundarna
– Jag kommer aldrig att kunna släppa hundarna där mer. Här hemma har jag tillgång till 3 000 hektar. Det går inte att släppa hundarna där heller på grund av vargen. 
Alternativen som kvarstår är att åka sju mil till Hudiksvall eller 14 mil till Åsarna i Jämtland varje gång hundarna ska tränas i skogen.

Länsstyrelsen: ”Vi berättar inte om vargattacker”

– Vi berättar inte om vargattacker på tamdjur. Det är upp till djurägarna. Det säger Annica Forsberg, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Gävleborg.
– En del djurägare vill absolut inte att journalister ska komma och ställa frågor om deras vargdödade djur. Därför har vi bestämt att varje djurägare själv får avgöra om tidningarna ska kontaktas, säger Annica Forsberg.
När det gäller synobservationer av Skrälldalen-vargarna på olika platser inom reviret, så är det ingenting konstigt, enligt Annica Forsberg.
– Det är inte alls ovanligt att alfaparet går för sig och valpar och fjolårsvalpar för sig. Därför kan det mycket väl göras observationer på olika platser.
Saknar pengar till märkning
Annica Forsberg framhåller att länsstyrelserna inte har några pengar för att märka alla vargar.
– Ibland kan det gå väldigt fort med en märkning, ibland tar det väldigt mycket tid i anspråk. Generellt kan man säga att länsstyrelserna och Naturvårdsverket kan få extra pengar för att märka enskilda exemplar, men då är fråga om en varg som man verkligen vill ha koll på, säger hon.
– Ett exempel är den rysk-finska varg som finns i närheten av Bollnäs just nu. Den är verkligen intressant för forskningen, tillägger Annica Forsberg.
Vargrapporter borde läggas ut på nätet 
Men hon håller med om att det vore bra om rapporterade synobservationer kunde offentliggöras på länsstyrelsens hemsida. Då skulle människor i alla fall få en liten uppfattning om var vargarna kan hålla hus för tillfället.
– Men ytterst är det också en resursfråga. Länsstyrelsen har inga stora resurser för den här typen av uppgifter.