Det aktuella fallet med vargaktivister (med bland annat en rappare i spetsen), som hotar att störa och sabotera den kommande vargjakten, har fått tämligen stort utrymme i riksmedia – trots att antalet inblandade personer verkar vara ganska få. Frågan är emellertid vad de kan göra utan att bryta mot lagen?
Teoretiskt är en störning av ”demonstrationstyp”, alltså att promenera omkring i skogen eller privata skogsvägar och föra oljud – och inte avlägsna sig trots tillsägelse – ett lagbrott. Allemansrätten innebär nämligen inte att man får hindra markutnyttjande som skogsbruk, fiske och jakt.
Otydlig lagstiftning
Alla som Jakt & Jägare talar med konstaterar dock att allemansrätten är väldigt otydlig. Det är en rättighet som det finns stöd för i grundlagen, men det finns ingen särskild ”Lag om allemansrätt”. Snarare handlar det om så kallad ”motsattsvis tolkning”, vilket i princip innebär att det som inte är förbjudet är tillåtet.
Kan man bevisa att någon medvetet stör en markanvändning, eller ett lagligt nyttjandet av en naturresurs, så kan det alltså bli frågan om – exempelvis – ofredande eller egenmäktigt förfarande.
Säg till först
– Man kan naturligtvis aldrig hindra någon från att gå ut i skogen. Men om det kommer in någon utomstående på marken mitt under en jakt så ska personen avlägsna sig efter en tillsägelse, säger Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent, Daniel Ligné.
Jägareförbundets jurist, Ola Välimaa, konstaterar att till exempel skrik och skrän kan betecknas som ofredande. Parkera en bil så den blockerar framfart kan ses som egenmäktigt förfarande. Hot är givetvis ett solklart lagbrott.
Svårt att bevisa
Riksviltvårdskonsulent Ulf Kallin på Jägarnas Riksförbund gör samma bedömning:
– Man får vistas i skogen, men inte störa nyttjandet eller brukaren. Men ofta är frågan hur man ska kunna bevisa att det sker uppsåtligt, säger Kallin.
I praktiken är det alltså svårt att komma åt den här typen av aktioner. Det bedömer även LRF Konsults jurist, Axel Nordmark.
– Allemansrätten är otroligt löst definierad och ur rättslig synpunkt en väldigt vag rättighet. Ändå är det svårt att generellt se något tydligt företräde för någon av nyttjanderättena; allemansrätten eller jakträtten, säger Axel Nordmark.
Skadestånd
– Det beror väldigt mycket på om man exempelvis kan påvisa skada och inleda en skadeståndsprocess. För att kunna hävda övriga brott måste nog aktivisterna agera väldigt tydligt, eventuellt våldsamt.
Han påpekar också att små protestgrupper av den typ som nu är aktuella ofta består av löst sammansatta nätverk. Det kan alltså vara svårt att hitta någon ansvarig att dra inför rätta.
Vittnen och vapen
Samtliga som Jakt & Jägare talat med varnar emellertid jägarna för att låta sig provoceras till diskussioner eller konfrontationer. Av två skäl: Jägarna bär ofta vapen på axeln och i skogen är det ont om vittnen.
Det betyder med automatik att om någon utomstående påstår att en beväpnad person uttalat hotelser så uppstår en misstanke om grovt olaga hot, med ganska obehagliga följder.
Uppträd korrekt
Från båda jägarorganisationerna rekommenderar man därför jägarna att uppträda korrekt och inte inleda några diskussioner med eventuella aktivister. Det är också bra att vara två samt att inte har några vapen med sig.
– Ta en bild på dem med mobilen, be dem avlägsna sig och gör de inte det så polisanmäl, är Daniel Lignés råd.
Att eventuella aktivisterna skulle göra något mer än att irritera och störa är mindre troligt. Om de exempelvis spårar vargar för att skrämma bort dem gör de sig skyldiga till jaktbrott. Andra solklara brott är att köra med terrängfordon utan tillstånd och bryta upp vägbommar.