Först var han med och gav ut en debattbok om hur vargen drabbar människor som tvingas leva med den. Nu turnerar Karl Hedin runt i landet och talar vid möten i vargfrågan. Han får stor uppmärksamhet när han varnar för risken att människor tar till olagliga metoder för att få bort vargarna.
– I Finland har vargstammen minskat kraftigt. Forskare och andra säger till mig att det beror på illegal avlivning med gift. Det är olyckligt och jag varnar för att det kan bli så även i Sverige när det inte finns någon lokal acceptans för vargen, säger Karl Hedin.
Vargen slår myckert hårt
Han menar att vargen slår mycket hårt mot de gröna näringarna i Sverige. Den sänker också livskvaliteten för människor som bor på landsbygden och har jakt eller tamdjursuppfödning som livsstil.
Han menar att vargen slår mycket hårt mot de gröna näringarna i Sverige. Den sänker också livskvaliteten för människor som bor på landsbygden och har jakt eller tamdjursuppfödning som livsstil.
– Vargen försämrar också möjligheterna för företag och industrier i vargområden att rekrytera personal, som är beredda att stanna och utvecklas i företaget. Inte sällan är det människor som har jakt och fiske som intressen och inte vill bo i vargrevir, säger Karl Hedin.
Håller inte löften
Han anklagar myndigheterna, ytterst miljödepartementet och riksdagen, för att inte hålla sina löften och följa fattade beslut.
Han anklagar myndigheterna, ytterst miljödepartementet och riksdagen, för att inte hålla sina löften och följa fattade beslut.
– Hittills har samhället sagt en sak och sedan gjort precis tvärtom. Det gör att de som har skador av vargen inte längre lyssnar. Förtroendet är borta, förbrukat, säger Karl Hedin.
Erlandsson tar över vargfrågan
Hans förslag är att landsbygdsdepartementet med Eskil Erlandsson i spetsen tar över vargfrågan från miljödepartementet och Lena Ek.
Hans förslag är att landsbygdsdepartementet med Eskil Erlandsson i spetsen tar över vargfrågan från miljödepartementet och Lena Ek.
– Efter det får man berätta vad man ska göra. Då måste man berätta något som faktiskt löser människors problem med vargen och minskar skadorna, säger Karl Hedin.
Han menar att våra styrande politiker inte har något grepp om vargfrågan. De är helt i händerna tjänstemännen på miljödepartementet och Naturvårdsverket, anser Hedin.
”Utredningen en partsinlaga”
Lars-Erik Liljelunds utredning ger han inte mycket för.
Lars-Erik Liljelunds utredning ger han inte mycket för.
– Liljelunds utredning är en partsinlaga från dem som vill ha så mycket vargar som möjligt. Hela hans bakgrund tyder på att det är där han har sina värderingar.
Det Karl Hedin syftar på är att Lars-Erik Liljelund är före detta generaldirektör på Naturvårdsverket och var naturvårdschef på Naturskyddsföreningen.
– Hans utredning är ett jättestort dokument på 250 sidor, som lämnar frågan hur det ska bli med vargstammen obesvarad. Det ska myndigheterna bestämma. Ja, men vad får det kosta då? Ja, det får väl kosta, konstaterar Liljelund. Det är ingen rimlig utredning att basera en proposition på, säger Karl Hedin.
Inget forskarstöd för 450 vargar
Han ifrågasätter Liljelunds beräkningar där han anger att antalet vargar i Sverige ska vara 450 stycken.
Han ifrågasätter Liljelunds beräkningar där han anger att antalet vargar i Sverige ska vara 450 stycken.
– Det är en slutsats som bygger bara på hans egna värderingar. Det finns ingen tydlig forskning som säger det. Det finns olika sårbarhetsutredningar och beroende på vilka parametrar du stoppar in i dem, kan du få fram allt ifrån att det räcker med 150 vargar, till att vi ska ha tusentals. Personlig värdering, är min kommentar om Liljelunds 450 vargar, säger Karl Hedin.
Mörkas och förhalas
Han är kritisk till att Liljelund överhuvudtaget inte går in på vilka de sociala och ekonomiska effekterna av en vargstam är. Men Hedin tror att de som propagerar för mycket varg inte vill ha någon konsekvensanalys. Istället förhalas saken hela tiden medan den fria tillväxten i vargstammen fortgår.
Han är kritisk till att Liljelund överhuvudtaget inte går in på vilka de sociala och ekonomiska effekterna av en vargstam är. Men Hedin tror att de som propagerar för mycket varg inte vill ha någon konsekvensanalys. Istället förhalas saken hela tiden medan den fria tillväxten i vargstammen fortgår.
– De som driver den här frågan är inte intresserade av att begränsa vargstammen. En konsekvensanalys av fri tillväxt skulle visa förfärande saker. Det är därför Liljelund inte berättar vilka effekterna är. Då måste vi berätta, säger Karl Hedin.
Protester blossar upp
Just nu blossar protester mot vargpolitiken upp på olika platser i hela landet. Bland annat sprider sig en eftersöksstrejk på trafikskadat vilt. Karl Hedin har förståelse för det.
Just nu blossar protester mot vargpolitiken upp på olika platser i hela landet. Bland annat sprider sig en eftersöksstrejk på trafikskadat vilt. Karl Hedin har förståelse för det.
– De organisationer som ska företräda oss jägare, tamdjursuppfödare, markägare och glesbygdsboende, har samhället överhuvudtaget inte tagit hänsyn till. De har blivit helt överkörda. Till slut inser människor att ingen bryr sig om vad de säger, och då måste de göra sig synliga.
Karl Hedin pekar på att landets eftersöksjägare lägger ned enormt arbete och utan att få ordentligt betalt eller någon nämnvärd uppskattning.
”Eftersöksbojkott inte märkligt”
– Man måste försöka sätta sig in hur människorna som utför de här uppdraget upplever saken. De kan inte jaga med löshund på grund av att statsmakten vill ha varg. Då förväntas de hålla med hund bara för att vara staten behjälplig, samma stat som slår dem i nacken med andra handen, säger Karl Hedin.
– Man måste försöka sätta sig in hur människorna som utför de här uppdraget upplever saken. De kan inte jaga med löshund på grund av att statsmakten vill ha varg. Då förväntas de hålla med hund bara för att vara staten behjälplig, samma stat som slår dem i nacken med andra handen, säger Karl Hedin.
– Om de då säger upp sig som eftersöksjägare, så är det inte speciellt märkligt. För första gången upptäcker kanske staten att de där människorna i glesbygden betyder någonting för samhället. Dem kan man inte bara köra över och tro att ingenting händer, tillägger Hedin.
När denna artikel skrivs är Karl Hedin på väg till sitt sextonde möte. Den här gången i Uppsala.
Om nuvarande plan ligger fast blir det totalt 23 möten runt om i landet.