– Det saknas fortfarande bra svar varför bly i fast form är så skadligt för miljön att blyförbudet i vissa delar måste kvarstå, säger Arne Karlsson, Jägarnas Riksförbund.
Foto: Anders Ljung – Det saknas fortfarande bra svar varför bly i fast form är så skadligt för miljön att blyförbudet i vissa delar måste kvarstå, säger Arne Karlsson, Jägarnas Riksförbund.

”Nja” till jakt med bly, nej till allt skytte

Blykulor för jakt bör tillåtas. När det gäller jakt med blyhagel föreslås antingen ett totalförbud eller att det endast blir tillåtet att jaga däggdjur med blyhagel.
De cirka en halv miljon skyttarna i Sverige hotas däremot av ett massivt dråpslag. Skjutbanorna måste utrustas med miljökulfång för miljardbelopp om blykulor används.

Jakt & Jägare har tagit del av den preliminära slutrapporten från utredningen av blyförbudet när det gäller ammunition.

– Det är uppenbart att man vill avveckla hela skytterörelsen, säger en av de vapenexperter, som deltagit i utredningens referensgrupp.

Från 2008 har riksdagen beslutat att det skall vara förbjudet med all blyammunition.

Efter kraftiga protester, både från Sveriges skyttar och jägare, tillsattes en utredning som skulle undersöka konsekvenserna av blyförbudet. När det gäller banskytte med blyhagel och jakt i våtmarker och över öppet vatten med hagelvapen har förbudet redan trätt i kraft.

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har nu fått fram en preliminär slutrapport. Den sista oktober ska utredningen lämnas över till den nya borgerliga regeringen.

Ett politiskt avgörande

Hur den nya regeringen och den borgerliga majoriteten i riksdagen tänker hantera blyförbudet återstår att se. Moderaterna har till exempel sagt att de inte vill införa något förbud mot blyammunition om det inte finns godtagbara alternativ.

Men om tjänstemännen som styrt utredningen får bestämma kommer stora delar av det svenska skyttet att slås ut efter 2008.

Därefter är det miljökulfång för blykulor som gäller. Sådana typer av kulfång kan inte användas vid fältskytte och inte heller vid jägarnas jaktstigar. Dessa skyttegrenar kommer att försvinna helt.

Det som i praktiken tar kål på stora delar av skytterörelsen blir kostnaderna för miljökulfång framför de vanliga skjutvallarna

Miljökulfång för 1,2 miljarder

För en pistol- eller gevärsbana kostar ett tavelställ 60 000 kronor.

De cirka 20 000 tavelställ som finns på landets skjutbanor skulle därmed kosta minst 1,2 miljarder kronor. Jaktskyttarnas cirka 1 500 viltmålsbanor måste byggas om för omkring 600 miljoner kronor.

Bara att finansiera underhållet av ett miljökulfång skulle kosta en 300 meters-skytt cirka 30 kronor extra per avlossad patron.

Endast tio procent av skjutbanorna kommer att finnas kvar och det lär bli långa resor för de skyttar som vill träna och tävla vid de fåtal, stora anläggningar som blir kvar.

Det som har en chans att överleva ur ekonomisk synpunkt är luftgevärsbanor och de små boxar som finns för .22 LR-skytte på 50-metersbanor.

Skytteföreningar läggs ned

– Kostnaderna får miljökulfång innebär att många mindre skytteförningar måste läggas ned, konstaterar utredarna.

Skytteorganisationerna bedömer att skyttet kommer att minska med 40 till 60 procent.

Med anledning av de höga kostnaderna föreslår utredningen att det ska medges undantag för skyttet, tills det finns tekniska lösningar som har mer rimliga kostnader.

Men på längre sikt blir det ändå stora svårigheter för Sveriges skyttar när dispenserna inte gäller längre.

Frågan är även hur det ska gå att ta jägarexamen med klass 1-studsare på provbanorna. Det blir mycket kostsamt att utrusta provbanorna med miljökulfång. Därmed hotas rekryteringen av nya jägare. Och de som redan är jägare får ännu färre banor att träna på för att klara bra jaktskott med kulgevär.

Arne Karlsson, Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent, är mycket kritisk när det gäller konsekvenserna för jägarnas träningsskytte.

”Mycket negativt för viltvården”

– Det krävs miljökulfång eller motsvarande för skyttet med kulgevär. Många banor kommer att försvinna av kostnadsskäl. Det är mycket negativt för svensk viltvård att jägarnas skytteträning försvinner, säger han.

– Det finns heller ingen praktisk möjlighet att få upp miljökulfång på jaktskyttebanorna fram till 2008, konstaterar Arne Karlsson.

– En realistisk tidpunkt för när viltmålsbanorna ska vara utrustade med miljökulfång måste fastställas, säger han.

Däremot är Arne Karlsson förstås nöjd med utredningens förslag att det ska vara tillåtet att använda blykulor till den jakt som sker med kulvapen.

– Men det bör kompletteras med möjligheter att skjuta in gevär med jaktammunition utan att det behövs miljökulfång eller liknande, säger han.

I övrigt hoppas han att det åtminstone kommer att gå att jaga däggdjur med hagelgevär som laddats med blyhagelpatroner.

Endast förbud vid våtmarker

Men egentligen vill Jägarnas Riksförbund endast ha ett förbud för jakt med blyhagel vid våtmarker.

Vid djupare vatten finns ingen risk att sjöfåglar äter upp blyhagel som finns på bottnen.

– Och vid skogsjakt på däggdjur jagas ofta även skogsfågel, påpekar Arne Karlsson.

– Även skogshöns som tjäder, orre, järpe, dal- och fjällripa bör därför få skjutas med blyhagel, säger han.

– Vi anser att det även gäller predatorer som kråkor och skator, eftersom denna jakt främst bedrivs i skog och på annan fast mark.

Även viss skyddsjakt borde få bedrivas med blyhagel, anser Jägarnas Riksförbund.

Dessutom är Jägarnas Riksförbunds Arne Karlsson kritisk över hur utredningen behandlat blykulornas farlighet för hälsa och miljö.

”Bra svar om bly saknas”

– Det saknas fortfarande bra och underbyggda svar varför bly i fast form är så skadligt för miljön att blyförbudet i vissa delar måste kvarstå, kommenterar han.

– Att börja jämföra spridningsmönstret vid jakt med blyhagel med det atmosfäriska nedfallet av bly är mycket märkligt.

– Det saknas även underlag för redovisningarna. Bland annat finns olika påståenden om korrosionshastigheter, när det gäller hur blykulor kan sprida bly i mark och vattendrag, tillägger Arne Karlsson.

Enligt utredningen är det endast cirka sex-tio ton bly som årligen sprids vid jakt med studsare. Dessutom tas en stor del av blykulorna hem med bytesdjuret.

Korrosionen från den lilla mängd blykulor som blir kvar i marken efter jaktskott har mycket begränsad miljöpåverkan. Inte heller alternativkulor i koppar är något bra alternativ för jaktstudsare, enligt utredningen. Dels är kopparkulorna miljöfarliga, dels fungerar inte kopparkulor i de vanligaste jaktkalibrarna.

Kalibrar på sju millimeter och grövre kan visserligen fungera med kopparkulor.

Håller med Jakt & Jägares expert

Men utredarna håller med det som Jakt & Jägares vapenredaktör Christer Holmgren visat i flera artiklar i tidningen – kopparkulor kan vara olämpliga ur djurskyddssynpunkt. Christer Holmgren, som även ingått i utredningens expertgrupp, har visat att vissa konstruktioner av kopparkulor fragmenteras i djurkroppen och skadar med splitterfragment istället för att expandera i en svampform som blykulor gör.

– Att förbjuda blypatroner i vissa kalibrar men tillåta dem i andra bedöms vara opraktiskt, juridiskt komplicerat och svårt att motivera av miljöskäl, konstaterar utredningen.

Därför bör förbudet mot studsarkulor av bly för jakt avvecklas, anser Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

Vill behålla blyförbud för skytte

Förbudet mot blykulor vid träningsskytte för jakt och vid sportskytte bör dock kvarstå, anser de två myndigheterna.

De hävdar att det blir så mycket bly från blykulor i skjutvallarna att det förorenar marken och kräver återställningsåtgärder.

Undersökningar som visar att bly inte sprids mer än några centimeter under skjutvallar har alltså inte påverkat tjänstemännen som sammanställt rapporten till regeringen

Även blyförbudet när det gäller skytte med blyhagel på skjutbanor bör finnas kvar, anser de två myndigheternas företrädare. På skjutbanor har det fungerat bra med att byta till stålhagel, tycker utredarna.

– Dock kvarstår problemen för den enskilda jägaren att kunna träna med det egna hagelgeväret som används vid jakt. Blyhagel bör i träningssyfte få användas i mindre omfattning, på enskilda fastigheter som inte är en skytteanläggning. Denna typ av träningsmöjlighet har stor betydelse för den enskilde jägaren och jaktlaget, invänder Arne Karlsson

Två alternativ om hagel för jakt

När det gäller jakt med hagelvapen har de två myndigheterna inte kunnat bestämma sig vad de ska föreslå och presenterar två alternativ.

Ett alternativ är att blyhagel endast får användas vid jakt på däggdjur.

Då försvinner risken för rikoschetter med stålhagel och 80 procent av jägarnas blyhagelanvändning upphör. Det blir heller inga problem att göra gränsdragningar vad gäller typ av jaktmark eller fågelarter. Det blir även mindre risk för skadskjutningar av till exempel rådjur, eftersom stålhagel ger sämre effekt på lite längre avstånd.

Det andra alternativet är att all jakt med blyhagel förbjuds. Då sprids inget blyhagel alls och det blir lättare att kontrollera om förbudet efterlevs eftersom det blir ett totalförbud, både när det gäller att sälja, överlåta och använda blyhagelpatroner.

Men då finns risker för farliga rikoschetter med stålhagel samt skador i skogs- och sågverksbranschen

Det kan även ge ökad användning av andra alternativhagel som är både dyrare och sämre ur miljösynpunkt än stål, konstaterar utredningen.

Bly i fast form inget miljöhot

I en skrivelse till Naturvårdsverket från Jägarnas Riksförbund vänder sig förbundet mot att jakt med blyhagel förbjuds.

I skrivelsen kräver Jägarnas Riksförbund även att utredningen skall redovisa hur bly i fast form påverkar vår miljö. Jägarnas Riksförbund vill att metallen bly ska uppdelas i två delar – bly i fast form, där kulor och hagel ingår, kontra övrigt bly.

– Om man ser till Ulf Qvarforts redovisade forskning visar den att bly i fast form inte utgör någon negativ miljöpåverkan, konstaterar Arne Karlsson.