Bernt Lindqvist, Jägarnas Riksförbunds juridiske expert, anser att jägaren från Orsa handlade enligt högsta domstolens intentioner när han för ett år sedan sköt en varg.
Bernt Lindqvist, Jägarnas Riksförbunds juridiske expert, anser att jägaren från Orsa handlade enligt högsta domstolens intentioner när han för ett år sedan sköt en varg.

”Orsabon hade rätt att skjuta vargen”

En 36-årig jägare från Orsa åtalas för grovt jaktbrott sedan han skjutit en varg som attackerade hans jakthund. Jägaren försvaras av Bernt Lindqvist, Jägarnas Riksförbunds juridiske expert. Orsabon gjorde inte något fel när han sköt den varg som attackerade hans älghund, säger Bernt Lindqvist.

Händelsen inträffade för ett år sedan. En jägare blev vittne till hur hans hund attackerades av en varg. Han sköt vargen för att rädda sin hund. Nu åtalas han eftersom det inte fanns synliga skador på hunden efter angreppet.

Saken blev inte bättre av att mannen dödade en alfatik, som fött minst fyra kullar och anses extra värdefull för den svenska vargstammen. Kammaråklagare Katarina Lindström i Falun väcker åtal mot den 36-årige jägaren eftersom han ”uppsåtligen skjutit och dödat en varg som är ett fredat vilt. Brottet är grovt eftersom det avsett ett hotat, sällsynt och annars särskilt skyddsvärt vilt”.

Bernt Lindqvist är offentlig försvarare när åtalet om grovt jaktbrott ska avgöras i tingsrätten.

– Orsabon har handlat helt enligt högsta domstolens intentioner, säger han.

Enligt Bernt Lindqvist hävdar orsabon att vargen angripit hans hund.

– Han hade full anledning att tro att hunden var skadad när den låg på marken med vargen över sig.

– Orsabon försökte skrämma bort vargen. Den avbröt då sin attack för en kort stund. Sedan fortsatte den igen. Då ansåg orsabon att han hade grund för att ingripa och att skjuta, tillägger Bernt Lindqvist.

Bernt Lindqvist stod även för försvaret i målet om den så kallade Gräsövargen. Där sköt en bonde en varg som kommit in i ett hägn med tamboskap. Vargen hade dessförinnan angripit boskap i ett annat hägn.

– I Gräsömålet sa högsta domstolen att kravet för att få döda ett rovdjur är att det andra angreppet kommer i omedelbar anslutning till det första. Med det som utgångspunkt har orsabon handlat helt enligt högsta domstolens intentioner, kommenterar Bernt Lindqvist.

Straffskalan för grovt jakt brott är fängelse i sex månader upp till fyra år. I Gräsömålet ansågs att straffvärdet var fyra månader och det omvandlades till samhällstjänst.

– Riksåklagaren motiverade sitt yrkande att fälla Gräsöbonden med att om han inte fälldes, skulle det bli svårt i framtiden att åtala och fälla andra som bedriver illegal jakt. Enligt mitt sätt att se det är det en återgång till ett rättssystem vi hade på medeltiden, säger Bernt Lindqvist.

Bernt Lindqvist har också överklagat Gräsömålet till Europadomstolen.

– Vår lagstiftning medger skyddsjakt, men i tillämpningen av lagen förnekas det. Till exempel sägs det i Gräsömålet att bonden inte sköt varningsskott. Nu finns inte något sådant förfarande nämnt i vare sig lagstiftningen eller förarbetet. Därmed strider det mot regeringsformen. Därför har fallet överklagats till Europadomstolen.

Bernt Lindqvist ställer sig också frågande till hur orsabon över huvud taget har kunnat bli åtalad.

– Här har vi en person som ärligt har redovisat vad han gjort och därmed blir han åtalad. Ärliga och hederliga medborgare blir åtalade och dömda, medan de som bedriver illegal verksamhet klarar sig i de allra flesta fall. Då ökar inte förtroendet för vårt rättssystem. Tvärt om är det förödande för politikerna som beslutar om lagarna och för domstolarna som handlägger dem.

– Därtill har vi också det orimliga i att enligt brottsbalken är en djurägare skyldig att skydda sina husdjur. När man sedan gör det är man en brottsling.