”Riksdagens maxtak för varg kan inte uppfyllas”

Länsstyrelsens rovdjursansvarige i Värmland, Lars Furuholm, pekar på att riksdagens mål om max 210 svenska vargar inte kan uppfyllas.
– Riksdagens har också beslutat att vi ska ha minst 20 vargföryngringar i landet. Det är två beslut som inte går att förena. Vargstammen kommer alltid att vara större direkt när valparna fötts på våren, säger Lars Furuholm. Dessutom medför de omfattande reglerna för varginventeringen att länsstyrelsens spårare inte har chans att konstatera alla revir där det fötts valpar.

Under tisdagen skickade Svenska Jägaerförbundets ledning in begäran att Naturvårdsverket höjer tilldelningen i licensjakten på varg som startar på lördag. Med 20 skjutna vargar kommer riksdagens maxtak på 210 vargar inte att uppnås, påpekar Jägareförbundet.
Ordförande i Jägarnas Riksförbund, Solveig Larsson, befinner sig utomlands och kan inte kommentera saken.

”Minst 300 vargar”
Rovdjursansvarige i Jägarnas Riksförbund, Henrik Tågmark, är mycket besviken på den låga tilldelningen. Men JRF överklagar inte.
– Jag tror tyvärr att Naturvårdsverkets beslut är omöjligt att överklaga – så har i alla fall vi uppfattat saken. Istället hänvisar man till att det hela kan justeras nästa år. Vi tror att det finns minst 300 vargar i Sverige i dag och då är vårt förslag, jakt på omkring 100 vargar, inte fel, säger Henrik Tågmark.
Han är mycket besviken över att miljöminister Andreas Carlgren nu går ut och återigen trycker på att landet ska ha fler varg i framtiden, att maxtaket endast är tillfälligt.

Devalverad rovdjurspolitik
– Först den löjligt låga tilldelningen på 20 vargar i licensjakten. Sedan alla planer på inplantering – och så, ovanpå det, utspelet om fler vargar. Han säger det dessutom innan den pågående utredningen kring vargstammen är presenterad. För varje uttalande Carlgren gör devalverar han rovdjurspolitiken. Det kändes som vi var på rätt väg med lokal förvaltning, men nu upplever jag att förtroendet är fullständigt kört i botten, säger Henrik Tågmark.

Kritik mot inventeringar
Han är också kritisk till att inventeringen av varg fungerar dåligt och tycker att länsstyrelserna hittills klarat sig undan berättigad kritik. I november meddelade länsstyrelsen i Värmland att länet hade tre föryngringar som var så kallat ”kvalitetssäkrade”. I början av december var prognosen att länet hade något färre vargar än i fjol.
– Nu går rovdjurshandläggare Lars Furuholm ut i tidningen och säger att vi har 100 vargar. Det är inventeringarna som ger underlag till forskarna. De prutar för att vara på den säkra sidan. Som lök på laxen prutar sedan också Naturvårdsverket och så blir slutresultatet fullständigt felaktigt, säger Henrik Tågmark.

120 vargar i Värmland?
Lars Furuholm säger sig bli ledsen över kritiken.
– Vi gör så gott vi kan med den personal vi har. Men hela uppdraget bygger på att vi ska vara klara med spårningarna i mars. När beslutet om tilldelningen i vargjakten tas har vi åtskilliga månader kvar på säsongen, säger Furuholm.
Hur är det med antalet vargar i Värmland då, länet där det enligt Naturvårdsverkets beslut ska skjutas sex vargar i årets licensjakt. Jo, Lars Furuholm räknar försiktigt när han säger 100. Länet berörs av tolv sannolika föryngringar, och det skulle enligt räkneprincipen tio vargar per föryngring innebära att Värmland har 120 vargar.

Sju fastställda föryngringar
– Vi har sju föryngringar som är klart fastställda. Dessutom har vi fem sannolika föryngringar, men de är alltså inte ”kvalitetssäkrade”. Det återstår en spårning, säger Lars Furuholm.
Uttrycket kvalitetssäkrade är den term som myndigheterna använder för att på vetenskaplig nivå fastställa exempelvis förekomst av varg. Så här säger reglerna:
Antingen ska en utbildad spårare från länsstyrelsen se eller höra vargar i området. Och det måste vara fler vargar än året innan – för att utesluta att vargarna i själva verket är fjolårsvargar.

Räknas inte
– Det här kan innebära att en vargtik föder fyra valpar på våren. När hösten kommer lever bara en av dem. Vi ser den, men eftersom antalet vargar i reviret nu är färre än föregående år, så räknas inte föryngringen, säger Lars Furuholm.
Inventeringsansvarige vid Viltskadecenter, Åke Aronsson, menar dock att Furuholms uttalande är en sanning med modifikation.
– I det läge han beskriver räcker det inte för att den enda valpens räknas som föryngring. Då kan man ta till barmarksinventeringar och DNA-prover. Det finns också andra metoder. Men jag håller med om att det blir svårare och svårare att hinna med i takt med att vargstammen ökar, säger Åke Aronsson.

Död vargvalp finns
Vargvalpar som påträffas döda finns dock, liksom vargar som kan ses när spåraren uppsöker lya eller mötesplats. Men vargarna i en misstänkt föryngring kan också spåras och då är kravet tre spårningar i trekilometersetapper. Det måste komma ny snö mellan varje spårning och länsstyrelsens utsända måste kunna följa spåret spårstämpel för spårstämpel .

• Man får nästan känslan att den som skrev reglerna inte vill att alla vargföryngringar ska kunna konstateras. Vad är din kommentar?
– De här reglerna kom till och fungerade bra när vi hade fem vargrevir i hela landet. När det blir så många som i dag, blir det svårt att lyckas. Vi har dessutom samma personalstyrka som för fem år sedan, säger Lars Furuholm.
Lyckas man inte med dessa omfattade spårningar så finns vargarna inte registrerade som föryngringar i den officiella statistiken. De registreras som familjegrupper. Här tycker Lars Furuholm att samhället bör överväga att ändra reglerna för kvalitetssäkring.

”Jäkla liv”
– Man förstår att beslutsfattaren vill ha ett så bra underlag som möjligt. Men då kan det bli som i det här fallet, att det visar sig att vi har långt fler föryngringar än vad som stod klart när vargjaktsbeslutet togs. Då är tanken att det ska justeras påföljande år. Men man kan ju tänka sig vilket jäkla liv det skulle bli, om det stod klart att vi kanske måste skjuta 50 stycken eller fler året efter, säger Lars Furuholm.
Det enda förslag han komma på för att hitta en säkrare metod för fastställande var vargstammen, är att sänka kraven och låta en trekilometers spårning vara tillräckligt för kvalitetssäkring. Om det skulle leda till att lite för högt jaktuttag ett år, kan det kompenseras året efter, menar Furuholm.

The American way
– I USA används begreppet flock istället. Om det så är två vargar som markerar revir, så betraktas de som en flock. Även två vargar tar lika mycket vilt som större flockar. De fyller också ut de områden de vistas i, säger Lars Furuholm.
Åke Aronsson vid Viltskadecenter håller med.
– Jag har själv propagerat för det amerikanska systemet under några år. Med nuvarande regler är det svårt att hinna med alla revir under inventeringarna, i alla fall i takt med att vargstammen växer. Nu ska det till en revidering, vi får se om förändringen kommer redan till kommande säsong, säger Åke Aronsson.