”Så kan riskerna minskas”
  • Venatio/Trijicon

”Så kan riskerna minskas”

AktuelltPublicerad: 2007-02-01 10:51

Jens Karlsson, på Viltskadecenter på Grimsö forskningsstation, har ägnat mycket tid åt problemet med vargar som angriper jakthundar.

Lapptyg som skydd för vargangrepp mot boskap i USA. Vargjakt i Ryssland har dock visat att endast yngre och oerfarna vargar stannar innanför en såtgräns i form av lapptyg.

Olika syn på pinglor

Taxen Astrid med den typ av pinglor som delas ut som skydd mot vargangrepp. Helt meningslöst redskap, anser chefen för den ryska viltförvaltningen. Värt att pröva, tycker Jens Karlsson.

Jakt & Jägare har kontaktat Alexander Gomonov på det ryska jakt- och fiskeförbundet. Han är operativ chef för hela den ryska viltförvaltningen. Det ryska jägarförbundet ansvarar för all vilt- och rovdjursförvaltning och även den ryska viltforskningen.

Alexander Gomonov kommenterar att pinglor på jakthundar inte gör någon som helst nytta och han ställer sig tveksam till det svenska försöket med pinglor.
– Så vitt vi vet finns ingen användning av pinglor på hundar i Ryssland. Vargar tar hundar oavsett om det har pinglor eller inte.
– Vargar är för kloka för att det skulle fungera, kommenterar Alexander Gomonov.
Visst använder ryssarna speciella hundhalsband mot varg, men inte med pinglor.
– Vi har ett speciellt hundhalsband med vassa metallspetsar för att skydda halsen på hunden, förklarar han.

Jens Karlsson har skrivit följande kommentar till Alexander Gomonovs uttalande:

Huruvida pinglorna minskar risken för vargangrepp på hundar i Skandinavien eller inte är idag inte känt. Så vitt jag vet har användning av pinglor på hund, för att minska risken för vargangrepp, bara testats i Ryssland, delstaterna Idaho, Wisconsin i USA och nu i Sverige.
Från Ryssland rapporterar Viktor Bologov från central forest bisophere reserve i Tver-regionen att de gjort försök med pinglorna och att försöken visat att pinglorna minskade risken för vargangrepp på hunden. Detta finns beskrivet på svenska i Jaktmarker & Fiskevatten nr 1 år 2000.
I Idaho och Wisconsin rekommenderas jägare med jakthund att använda pingla. De har dock inte utfört några regelrätta försök som i Ryssland men rapporterar att risken för angrepp tycks vara lägre för hundar med pingla.
Anledningen till att pinglan kan minska risken för angrepp förmodas vara att vargen antingen förknippar pinglan med människor, eller att den ger sig av därför att ljudet är ett helt nytt ljud för platsen och situationen.
Man kan säga att pinglan kan fungera som ett ”lapptyg” för öronen.
Lapptyg är ett snöre med påsydda tyglappar som inte skadar vargarna, men som de ogärna går under eftersom det är nytt och främmande för dem. Pinglan kan fungera på samma sätt, men ger förmodligen inte vargarna samma chans att vänja sig, eftersom hundar släpps oregelbundet och på olika platser.
Om det vore så som Gomonov hävdar, att vargarna är för kloka för att pinglan skall fungera, så borde rimligen inte den månghundraåriga jakten med lapptyg heller fungera.
Idag använder omkring tusen jägare i svenska vargrevir pinglor på sina hundar. Hittills har ingen av dessa hundar blivit angripen av varg. För eller senare kommer sannolikt en hund med pingla att bli angripen av vargar men det bekräftar bara det vi redan visste – att ingen åtgärd reducerar risken för angrepp till noll. Det som är intressant är huruvida hundar med en pingla blir angripna mer sällan än hundar utan pingla.
Hur effektiv åtgärden egentligen är kommer att ta fem-tio år att få reda på och det krävs att ett större antal jägare med jakthund i vargområden använder pinglor. Till dess att vi vet om åtgärden är effektiv i Sverige kan jag bara konstatera att åtgärden är alldeles för billig och enkel för att inte provas.
Halsband med vassa taggar har använts längre tillbaka i tiden även i Sverige. De minskar inte risken för vargangrepp men minskar risken för att vargen skall kunna bita just i halsen. Dessvärre blir de flesta hundar som angrips av varg bitna över ryggen.
Skyddshalsband/kragar används idag oftast för att skydda tamdjur från angrepp av lodjur som ofta biter större bytesdjur i halsen. På stora hundar som till exempel jämthundar kan skyddshalsband/kragar möjligen reducera risken för att hunden blir allvarligt skadad. Taggarna på halsbandet bör dock göras kortare än på de halsband som användes under tidigare århundraden eftersom risken för ögonskador på andra hundar annars är stor.

– Riksdagens hantering av vargfrågan är inte ändamålsenlig. Det säger landets främste expert på vargangrepp på jakthundar, Jens Karlsson på Viltskadecenter på Grimsö forskningsstation.
Här tipsar han om hur jägare kan minimera riskerna för att jaktkompisen blir attackerad av varg.

– Riksdagens etappmål om minst 20 årliga vargföryngringar är inte en ändamålsenlig hantering av frågan. Man skulle ha satt en minimi- och en maximigräns istället.
Jens Karlsson anser att allmänhetens acceptans för vargen skulle vara större om människor visste vad man hade att förhålla sig till. Då skulle det finnas en klar förutsägbarhet i förvaltningen.
I dag räknar forskarna med att det finns ungefär 150 svenska vargar som delvis delas med Norge. Riksdagens etappmål innehåller också ett beslut att det ska finnas 200 vargar i Sverige innan nästa beslut tas.
Enligt Olof Liberg, även han viltforskare vid Grimsö, skulle det behövas tusentals vargar i Sverige för att stammen ska klara sig undan inavelsproblem.

Utplantering av varg?
Olof Liberg menar att en annan variant vore att stoppa antalet vargar vid 200 individer och sedan tillföra nytt blod från exempelvis ryska vargar som helt enkelt flyttas till Sverige.
– Ska vi ha 200 vargar, så måste det också till allmän jakt. Och då behöver det skjutas mellan 30 och 40 vargar årligen i Sverige, säger Olof Liberg.
Han menar att generösare skyddsjakt och allmän jakt skulle kunna minska vargangreppen på jakthundar. Vargen skulle helt enkelt lära sig att jakthundar i skogen innebär mänsklig närvaro och göra vargen skyggare.
På den punkten håller inte Jens Karlsson med.
– Jag är inte säker på att vargarna blir skyggare på grund av jakt. Det är nog så att det är de oskyggaste vargarna som skjuts först vid jakt.
– Däremot skulle jakt på varg kunna bidra till högre acceptans bland jägare. Precis som många uppskattar jakt på andra stora rovdjur, som lo och björn, skulle kanske vargjakt kunna bli en uppskattad jaktform.
Jens Karlsson är också tveksam till att flytta varg. Han ser hellre att naturen har sin gång och att vargar naturligt vandrar in från öster.

Vargtikar dödar ofta hundtikar
Vargen och hunden är i grunden samma art. Forskarna vet med säkerhet inte mekanismerna bakom vargattacker på hundar, men det finns vissa mönster.
Exempelvis är det oftast tikvargar som biter ihjäl hundar av honkön. Hanhundar blir vanligtvis dödade av hanvargar.
Men även det har sina undantag. Vargen begriper förmodligen inte att små hundar också är ”vargar”. De ser istället hundarna som andra, mindre rovdjur. Då blir det precis som när exempelvis lodjur tar räv.
Hundar som dödas av varg hittas ofta delvis uppätna. Till viss del torde vargen alltså se hundarna som mat.
– Men det motsägs av att vargarna sällan äter upp svenska jakthundar helt – trots att de i vissa fall haft gott om tid på sig. I de allra flesta fall handlar det helt enkelt om att vargen bestämmer sig för att köra bort en inkräktare, som den tror är en annan varg, säger Jens Karlsson.

Vargar går på hörseln
Forskarna tycker sig ha funnit att vargens främsta sinne när det gäller att avgöra avstånd och riktning är hörseln. Man har gjort försök där man gått rakt emot sändarförsedda vargar under olika väderförhållanden. Blåsiga dagar har man lyckats komma så nära som 20 meter från vargflockar. Dagar då det varit tyst i skogen har vargarna inte släppt forskarna närmare än 200-300 meter.
När forskarna kartlagt vargattacker på hund har man funnit att i ungefär tio procent av fallen har hunden aktivt sökt upp vargen och drivit den. I tio procent av fallen är det vargen som aktivt sökt upp hunden. I resterande 80 procent vet forskarna inte vad som varit upptakten till vargattacken.
Jens Karlsson tycker inte att jägare ska sluta släppa sina hundar vid jakt.
– Det vore sorgligt om den gamla jakttraditionen med löshundar försvann och hundarna blev stående utan att få jaga. Men det finns en hel del saker man kan göra för att minimera risken för att hunden tas av varg.

Vargtelefonen har brister
Jens Karlsson menar att vargtelefonen, där jägare kan ringa och få den senast pejlingspositionen på sändarförsedda vargar, har sina brister. De flesta vargrevir har ingen sändarvarg och i de revir där det finns sändarvargar är naturligtvis inte alla vargar sändarförsedda. Dessutom rör sig vargarna ungefär två mil om dygnet.
– Mitt tips är att ringa den såte som ska jagas, med bil eller snöskoter. Har man inte inspår minskar riskerna för att det finns varg i området. Det går ibland bra att ringa såten även vid barmark. Ofta hittar man tydliga spår på grusvägarna, särskilt om någon sladdar vägen på fredagskvällen.
Jens Karlsson pekar också på att vargarna ligger ganska stilla under höstarna. Det är valparna som gör att vargarna bli stationära på några få mötesplatser, även om de naturligtvis gör utflykter från dessa platser.
– De här platserna brukar kunna lokaliseras på ett ungefär av de som bor i området. Ofta hörs de yla, man kan också se spår och spillning under början av hösten, säger Jens Karlsson.

Tusen jakthundar med pinglor
De små mässingspinglor som kallas vargpinglor, kan också vara ett bra skydd, enligt Jens Karlsson.
– De har använts i Ryssland och USA och där är erfarenheterna goda. I dag har vi omkring 1 000 svenska jakthundar som bär de här pinglorna - och hittills har inte en enda hund med pingla attackerats av varg.
– Vi vet inte om ”pinglan” fungerar eller inte, men ju fler som använder den, desto fortare får vi reda på det. Det är en så pass billig och enkel åtgärd att det vore dumt att inte testa den.
Man vet inte varför pingelförsedda hundar klarar sig i högre utsträckning, men Jens Karlsson och hans forskarkollegor har en teori.
– Den kan fungera som ett lapptyg fast för öronen istället för ögonen. Vargen har ingen erfarenhet av ljudet från pinglan i en sådan situation och då tar den det säkra framför det osäkra, säger Jens Karlsson.

Stinkdoft inget bra skydd
Det har gjorts försök med att spraya exempelvis får med illaluktande vätskor. Men det verkar inte hindra attackerna. Vargen reagerar instinktivt och slår sitt byte ändå. Dock verkar det som om den inte vill äta av det illaluktande bytet. Ingen bra metod för att hindra jakthundar från att bli dödade, alltså.
Olika typer av skyddsvästar för hundarna har provats, men ännu har ingen svensk väst fungerat bra.
– I den del fall har det varit västar av skottsäkert material, men då har de blivit så tunga för hundarna att bära, att de inte fungerat av den anledningen.
– Däremot har en finsk uppfinnare tagit fram en väst som skyddar nacke och rygg på hunden och ger en angripande varg en stöt som är jämförbar med en stöt från ett elstängsel.
– Vi hoppas så snart som möjligt få några exemplar av den västen som kan provas av svenska jägare och kanske modifieras så att de fungerar.
Problemet för Jens Karlsson och de andra forskarna är dock att man inte får tillstånd för test i hägn. Testerna måste alltså ske i skarpt läge, vid vanlig jakt.
Ett sätt att lära hundar att inte intressera sig för vargspår vore att ge hunden en elstöt via halsbandet när den går i vargspår. Men det är inte tillåtet med elhalsband i Sverige.

Prägla hunden att undvika varg
– Jag blev kontaktad av en professionell hundtränare som berättade att han inte hade någonting emot elhalsband, om de används riktigt.
– Men han propagerade istället för positiv förstärkning vid inlärandet. Då tar man till exempel en stövare och berömmer den rikligt när den intresserar sig för harspår. När den luktar i vargspår får den ingen uppmuntran. Hunden (och hundföraren) måste emellertid lära sig hur träningen skall gå till under kontrollerade former, det blir inte effektivt om man börjar ute i skogen direkt.
Som en positiv bieffekt får man dessutom mer motiverade och ännu bättre jakthundar.
Viltskadecenter har i samarbete med Hundcampus i Hällefors startat en testverksamhet där man använder vittring från varg och låter hunden lukta på topsar med varglukt, harlukt, älglukt med mera.
Även då använder man positiv förstärkning, alltså massor med beröm när hunden intresserar sig för den lukt man vill att den ska intressera sig för.
– Man kan säga att man gör hunden vargren. De hundförare som hittills har gått kursen har varit mycket positiva, säger Jens Karlsson.


Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons Swedteam juli okt 17
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsEdvardson
  • AnnonsNettojakt höst 17
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB