De två jägarorganisationerna har lämnat synpunkter och önskemål till konsekvensutredningen om förbudet mot blyammunition.
Yttrandet gäller de underlagsrapporter som presenterats och är ett försök att påverka det slutliga utredningsresultatet.
Jägarnas Riksförbund tycker att det framgår klart av det redovisade materialet vilka omfattande negativa konsekvenser ett förbud skulle få.
– I faktamaterialet klarläggs även att bly i fast form, det vill säga bly i kulor och hagel, inte utgör något miljöproblem i naturen, kommenterar Arne Karlsson, Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent.
Även Jägareförbundet konstaterar att metalliskt bly har en mycket låg korrosionshastighet. Därmed är de blyhagel och blykulor som finns i naturen inget miljöhot som kan motivera ett förbud mot blyammunition.
– Det är viktigt att det lyfts fram på ett tillfredsställande i slutrapporten, påpekar Arne Karlsson.
– Vi anser fortfarande att det nuvarande blyförbudet vid jakt i våtmark skall finnas kvar. Här finns nu, som tidigare, klara besked om att andfåglar kan få bestående skador vid födointag, tillägger Arne Karlsson.
Tillåt hagel över djupa vatten
Även Jägareförbundet vill behålla blyförbudet i våtmarker. Men Jägarnas Riksförbund vill slopa förbudet mot blyhagel över djupa vatten
– Nuvarande lagstiftningen bör justeras så att blyförbudet inte gäller för jakt över öppet vatten med större vattendjup än vad som kan betecknas som våtmark, anser Arne Karlsson.
Anledningen är att sjöfågel inte får i sig hagel som ligger på bottnen där det är djupt vatten.
Nu hoppas Jägarnas Riksförbund att utredningen på ett sakligt sätt redovisar alla relevanta fakta i blyfrågan.
– Det är ett oavvisligt krav att jägarna och skyttarna har de kulor och hagel som ger den bästa effekten vid jakten, viltvården och träningsskyttet, sammanfattar generalsekreteraren Mats Görling.
Svenska Jägareförbundet riktar hård kritik mot det utredningsmaterial som hittills presenterats.
Hård kritik mot utredningen
– Det är ofullständigt och till vissa delar ostrukturerat och motsägelsefullt, skriver Jägareförbundet.
Jägareförbundet anser att det i utredningsarbetet finns överdrivna siffror om hur mycket blyhagel som sprids. Särskilt med tanke på att det redan är förbjudet med blyhagel vid lerduveskytte och vid jakt i våtmarker.
Enligt uppgift skulle det 2005 ha avlossats 4,5 ton bly vid insjöjakt på änder och gäss och 170 ton vid lerduveskytte.
Det bryts inte mot lagen på lerduvebanorna. Därmed är det mer rimligt att det sprids 5-10 ton bly vid hagelskytte – inte 170 ton, invänder Jägareförbundet.
Om polis och militär räknas bort sprider skyttar och jägare cirka 200 ton bly årligen i form av hagel och bly, konstaterar Jägareförbundet. Detta ska jämföras med utredningsmaterialets uppskattning som är minst det dubbla.
Men det mest centrala i Jägareförbundets yttrande handlar om att utredningen måste bli klarare när det gäller att redovisa de fakta som visar att blykulor och blyhagel inte sprids ut i naturen på ett miljöfarligt sätt.
Hänvisar till tunga instanser
Jägareförbundet hänvisar till två tunga instanser, som är helt tydliga i denna avgörande fråga.
Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI:
”Resultaten av både nationella och internationella studier visar att det metalliska bly som förekommer i ammunition har stor resistens mot korrosion och därmed ringa rörelse, utlakning och vidarespridning i miljön.” Då det gäller användandet av blyad ammunition vid jakt inom fastmarksområden finns det med dagens kunskapsnivå inga miljömässiga skäl för ett blyförbud. Genomförda studier visar samstämmigt att miljöbelastningen från denna verksamhet är ytterst marginell och inte utgör ett hot mot människan eller miljön.”
Även Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, pekar i sitt remissvar på att bly är relativt immobilt i de flesta jordar:
”SGU:s bedömning är att ett årligt tillskott av 50 ton bly i samband med jakt fördelat över en stor del av landets areal är ett försumbart tillskott till den totala mängden bly som naturligt finns i den svenska moränen samt att blyets låga mobilitet gör att några miljöeffekter inte kommer att kunna påvisas ens på mycket lång sikt.”