Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, varnar för att krav på skyltar i områden där det finns viltkameror kan leda till stölder.
Foto: Dave Nelson/Shutterstock Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, varnar för att krav på skyltar i områden där det finns viltkameror kan leda till stölder.

”Slopa skyltkrav om åtelkameror”

Jägarnas Riksförbund varnar för stölder

Under maj nästa år kan jägare slippa tillstånds- och anmälningskravet för åtelkameror. Enligt Jägarnas Riksförbud (JRF) är det viktigt att även kravet på skyltning slopas.
– Dels finns risk att den som har sitt namn på skylten trakasseras av jaktfientliga, dels finns risken att kameran stjäls, säger Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF.

Han pekar på att stöldligor redan satt i system att stjäla foderspridare från åtelplatser.
– Kamerorna är ännu mer stöldbegärliga eftersom de är dyrare och lätta att ta, tillägger Jens Gustafsson.
Synpunkterna om att slippa sätta upp skyltar finns med i svaret från JRF till regeringen när det gäller betänkandet om en ny kamerabevakningslag.
Den stora nyheten i den kommande lagen är att det inte längre behövs tillstånd för att sätta upp en kamera för viltövervakning. Det ska inte ens behövas en anmälan till länsstyrelsen att en kamera satts upp i naturen, om det är andra aktörer än myndigheter som gjort det.

Platsen ska ha en skylt
Men i betänkandet finns ett krav att det ska sättas upp skyltar om att platsen är kameraövervakad. De ska även anges på skylten vem som satt upp kameran.
”Eftersom risken för kränkningar av den personliga integriteten är små på de platser där vilt rör sig ser Jägarnas Riksförbund ingen anledning till att kräva att viltbevakningskameror omfattas av ett krav på skyltning. I andra hand anser Jägarnas Riksförbund att det ska räcka med en skylt i anslutning till kameran som informerar om att kameran är avsedd för bevakning av vilt”, skriver förbundet i svaret.

Bör även gälla de som har jakträtten
JRF påpekar även att rätten att sätta upp viltkameror inte bara ska gälla markägare, utan även dem som har jakträtten.
– Det är rimligt att rätten att sätta upp kameror i syfte att bevaka vilt följer av rätten till jakt. Om jakträtten är upplåten till annan bör även rätten att bevaka vilt på marken följa med om upplåtelseavtalet medger det, förklarar Jens Karlsson.
Viltkameror behövs på fler ställen än åtelplatser för vildsvin, framhåller JRF i skrivelsen.

Inte bara kameror vid åtlar
”Kameror ska kunna användas även på övriga platser där vilt kan tänkas röra sig och det ska inte begränsas till platser som gjorts i ordning för att locka till sig vilt. Att det tydligt framkommer i lagtext och förarbeten är viktigt för att undvika att jägare och markägare som sätter upp kameror hamnar i osäkra rättssituationer”, skriver JRF.
Det handlar inte bara om att kamerorna kan visa tillgången på vilt på jaktmarken. Bristen på spårsnö i södra Sverige gör att viltkamerorna även kan bli viktiga för att länsstyrelserna ska få in bättre underlag för inventeringar av de stora rovdjuren.

För att upptäcka rovdjur efter årsskiftet
För närvarande fungerar inte rovdjursinventeringarna bra, konstaterar JRF. Därför bör det redan från 1 januari 2018 vara tillåtet att använda viltkameror för att upptäcka stora rovdjur som finns i jaktmarken.
”Då kan betydligt fler involveras i arbetet med stora rovdjur och med ökat engagemang kan rovdjurspolitiken bli mer accepterad”, avrundar JFR i skrivelsen om kamerabevakningslagen.