Älgarna i Våler har börjat äta gran i stället för tall.
Foto: B.G. Smith / Shutterstock.com Älgarna i Våler har börjat äta gran i stället för tall.

Älgens meny är skärskådad

Älgarna i Våler har lagt om sina kostvanor. Tidigare har de ätit mycket tall, men nu föredrar de små granar trots att tallar står alldeles intill. Resultaten av en studie utförd av Högskolan i Hedmark visar också att det är lönsamt att stödutfodra älgarna under vintern.

– Älgen har försett sig med toppskott av smågran på flera håll i Våler, och ratar tall som står fritt bredvid. Fyndet är överraskande, eftersom det oftast är hjort som fått vara syndabock när det gäller skador på gran. Men här är det ganska säkert att det är älg som har ändrat sina matvanor. Spår och spillning tyder på att det är älg, säger Ole Håkan Venstad, som har hittat sådana skador på sin skog, till Norges Jeger- og Fiskerforbund.
Länsstyrelsen har tittat på skadorna och bedömer dem som illa. Nu råds skogsägare att se över omfattningen av utvecklingen och rapporterar till skogsbrukschefen i kommunen.

Skogen ska bli bättre rustad
På flera håll forskar man nu om betesskador orsakat av älg. I Hedmark har skogsägare och högskolan i Hedmark startat ett forskningsprojekt som ska göra skogen bättre rustad mot de svultna älgarna. I Trysil ska det bland annat planteras så mycket tall att skogen ska tåla älgens betande. 
Målet är att ha både mycket skog och många älgar. Mer och tätare tallskog ska öka andelen oskadda träd. När älgen ätit av ett träd, fortsätter den gärna att äta av samma träd eftersom det reagerar med att kompensera det bortbetade och därför blir väldigt frodigt och därmed mer lockande för älgen att äta. Denna kunskap ska tas till vara i älgprojektet.

Sparar halva träd
I vanlig ungskog tas träd bort för att skapa plats för de kvarvarande att växa på. Men detta ger också mindre mat till älgen. I projektet kapas träd ner till hälften i stället för att ta bort det helt. Älgarna föredrar att äta av dem i stället.
– Metoden är prövad i mindre skala i Sverige. Nu får vi utvärdera hur flera faktorer samspelar. Lyckas vi, kommer det få en stor betydelse för skogdriften i resten av Norge om skogsägarna tar metoderna i bruk, säger Christina Skarpe, professor och projektledare vid Högskolan i Hedmark, till tidningen Fosnafolket.

Lönsamt att stödutfodra
En omfattande studie från Högskolan i Hedmark visar att det är väldigt lönsamt för markägare att stödutfodra älgar under vintern. Tidigare har älgar nästan ätit Stor-Elvdal Markägarförening till konkurs.
1990 började markägare att lägga ut silobalar i vissa områden för att hålla älgen borta från vägar och järnvägar. Under de 20 år som gått har vinterutfodringen ökat betydligt i omfattning. I vissa perioder har markägarföreningen lagt ut rundbalar för 90 000 norska kronor per vecka. År 2007 spenderades 700 000 norska kronor och 1 000 ton silobalar på älgarna i Stor-Elvdal.
LIkväl visar rapporten att utfodringen varit en lönsam affär. När älgarna svälter på vintern leder det till viktnedgång, kastade foster, hög dödlighet för kalvar. Älgkor som åt vid foderplatser behöll  vikten och både foster och kalvar överlevde i större utsträckning. De älgkorna producerade dubbelt så mycket som de älgkor som inte åt vid foderplatser.

Fyrfaldig avkastning
Uppskattningsvis ger vinterstödet en avkastning på 400 procent – silobalarna kostar en miljon, men jaktintäkterna är på fyra miljoner. På de platser där älgen inte stödutfödrades riskerar stammen att vara bara 40 procent av vad den är i dag, men betesskadorna lika stora, fastslår rapporten.