Älgjägare dömda för att de jagade på sin egen mark

Tio älgjägare dömdes på tisdagen av Haparanda tingsrätt till dagsböter för jaktbrott på sin egen mark. I strid mot viltvårdsområdesföreningens beslut hade de delat in sig i egna jaktlag och jagat i sina egna jaktlag. Jägarna tyckte att de hade rätt att jaga på sin egen mark. Men nu straffas de för att de brutit […]

Tio älgjägare dömdes på tisdagen av Haparanda tingsrätt till dagsböter för jaktbrott på sin egen mark.

I strid mot viltvårdsområdesföreningens beslut hade de delat in sig i egna jaktlag och jagat i sina egna jaktlag.

Jägarna tyckte att de hade rätt att jaga på sin egen mark. Men nu straffas de för att de brutit sig ut ur viltvårdsområdet.

De tio har ingått Kuivakangas viltvårdsområde, som i flera år skakats av en konflikt. Under jaktåret 2003 och 2004 började de tio jaga på ”egen hand” på sina jaktmarker och fällde ett 20-tal älgar.

De älgarna ryms till antalet inom viltvårdsområdets licens. Men enligt tingsrätten tillhörde licensen viltvårdsområdet. Jakten ska då bedrivas som föreningen beslutat, anser tingsrätten. Detta väger tyngre än den enskilda rätten, som jägarna gjorde anspråk på som markägare.

Tingsrätten anser att det kan bli riskabelt om jakten sker oorganiserat. Utbrytare som jagar gör det dessutom svårt för viltvårdsområdesföreningen att hålla reda på antalet fällda djur, anser rätten.

En av jägarna fick 50 dagsböter för jaktbrottet. De övriga dömdes till 80 dagsböter. Det innebär allt från 6 500 till 16 800 kronor för de olika jägarna. Var och en av dem ska dessutom betala 500 kronor till brottsofferfonden.

Jägarnas advokat, Leif Andersson, anser att domen bör överklagas.

– Lag stiftas av riksdagen, inte av viltvårdsområden. Det står tydligt i lagen att man inte kan straffas om man inte följer viltvårdsområdets beslut. säger han till Svt.se.

Det ska inte vara straffbart att vara oense, anser han.

Domen kan också få stor principiell betydelse för övriga jägares rätt att jaga på sin egen mark.