Länsstyrelsen i Östersund bestämde därför älgkvoten på egen hand i Härjedalen och Strömsund sedan parterna i de lokala samråden inte kunde enas.
– I fjol fick vi kritik att vi höll på att utrota älgstammen och generellt sett är stammen i Härjedalen svag. Därför är det nödvändigt med en sänkning om vi ska ha älgen kvar, säger Anders Dunder, ordförande i Svenska Jägareförbundet i Härjedalen, till Länstidningen i Östersund.
Älgjakten riskerar att stoppas om siffrorna fortsätter nedåt. Redan nu motsvarar tilldelningen mindre än hälften av den befintliga älgstammen. Beräkningar som gjorts med hjälp av jägarnas observationer och avskjutningssiffror tyder på att det idag finns 3,4 älgar per 1 000 hektar mark i Härjedalen.
Världens sämsta älgstam?
– Jag tror inte att det finns något barrskogsområde i världen med så lite älg. Biologiskt innebär det här att en avskjutning på 0,9 älgar per 1000 hektar skulle vara möjlig om man bara vill bevara den älgstam som finns idag, säger Magnus Kristoffersson vid länsstyrelsen till Östersunds-Posten.
Maggi Mikaelsson, landshövding för Jämtland, anser att det måste skapas ett program för en långsiktig förvaltning av älgstammen. Det ska bygga på samarbete mellan markägare, jägare och olika samrådsgrupper.
Magnus Kristoffersson tror att många av de lokala samrådsgrupperna kan behöva hjälp med arbetet kring älgförvaltningen.
”Det går inte ihop”
– Ta Härjedalen som ett exempel. Här vill man behålla dagens storlek på älgstammen samt höja medelåldern. Vi vet att stammen är på väg ned och ändå föreslås en ökad avskjutning. Det går inte ihop, säger han till Östersunds-Posten.
Rovdjurstrycket har också ökat under de senaste åren, vilket gör att älgstammen hotas även från det hållet. Ett exempel på detta är DNA-projektet som länsstyrelsen hade, då jägare skulle samla björnspillning. Målet var att få in 3 000 prover, men man fick in hela 5 000.