Jakt & Jägare berättade nyligen om en 24-årig jägare som blev anmäld av naturbevakaren Mats Hallin i Dalarna när viltvårdaren lösspringande hund fastnade på bild i åtelkamera.
24-åringen åkte till platsen för att se vad det var för hund vid hans vildsvinsåtel. Det resulterade i att viltvårdaren polisanmälde 24-åringen för åtelkamera.
Frågan är då om det är förbjudet att använda en åtelkamera?
Jakt & Jägare lät frågan gå vidare till Lars A Andersson, jurist vid länsstyrelsen rättsenhet i Dalarna.
Olika rättssystem
– Vad det handlar om här är två olika rättssystem. Ett förvaltningsrättsligt system som vi på länsstyrelsen hanterar och ett brottmålsrättsligt som är en fråga för domstolsprövning, säger Lars A Andersson.
För att sätta upp en åtelkamera krävs det tillstånd från länsstyrelsen, annars är det inte tillåtet. Men för att något inte är tillåtet betyder det inte automatiskt att det är brottsligt.
Vekar det konstigt? Låt oss först ta den förvaltningsrättsliga delen.
Tillstånd krävs
För att sätta upp övervakningskameror krävs det alltså tillstånd från länsstyrelsen. När det gäller kameror som ska placeras i skogen är kraven särskilt höga då lagstiftaren menat att skogen ska vara fredad från övervakning.
– Till skogen har alla tillträde och på områden där vi alla kan vistas är begränsningarna mot kameror extra staka. Lagstiftaren har menat att människor söker sig till skogen för att få vara ifred och då ska man inte riskera att bli övervakad, förklarar Lars A Andersson.
Nästan alltid nej
Vid en ansökan om att placera ut en övervakningskamera ska länsstyrelsen göra en avvägning mellan behovet och den integritetskränkning som övervakningen kan innebära. Det resulterar i stort sett alltid i att man säger nej till kameror i skogen.
– Det är endast för vissa forskningsändamål som vi sagt ja, säger Lars A Andersson.
När det sedan blir frågan om eventuell brottslighet för att ha satt upp en åtelkamera ska en domstol först avgöra om det är frågan om ett brott. Om så är fallet är ska domstolen i nästa steg bedöma hur allvarligt brottet är.
– Kommer man då fram till att brottet är ringa ska det inte leda till ansvar alltså att man straffas med böter, säger Lars A Andersson.
Placeringen har betydelse
Hur kameran är placerad kan i det fallet ha betydelse för hur domstolen ser på det hela. Är kamera placerad i knähöjd så den bara kan fånga exempelvis vildsvin på bild eller om den är riktad snett nedåt så kan det betyda att brottet betraktas om ”ringa” vilket innebär att det inte blir någon straffpåföljd.
Samma sak om man runt en åtelplats sätter upp skyltar som varnar för att platsen är kameraövervakad.
– Det har ingen betydelse när det gäller eventuellt tillstånd men kan ha betydelse när det gäller hur allvarligt domstolen ser på brottet, berättar Lars A Andersson.
Kameran kan beslagtas
Men även om en domstol kommer fram till att brottet är ringa så det inte leder till böter så kan åtelkameran tas i beslag och förverkas.
Centralt när det gäller kameraövervakning är att det inte ska gå att identifiera en människa på bild.
– Det innebär att det är tillåtet att exempelvis använda värmekameror som bara visar konturen av ett djur, säger Lars A Andersson.