Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent på JRF, tycker att kammarrättens dom är rätt.
Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent på JRF, tycker att kammarrättens dom är rätt.

Bakläxa om arealgräns för älgjakt

Länsstyrelsen i Västra Götalands län upphävde ett 145 hektar stort licensområde för älgjakt i Falköpings kommun, eftersom de bestämt att minsta areal för licensområde ska vara 150 hektar. Nu får de bakläxa av kammarrätten i Göteborg.

Inför jaktåret 2012-2013 bestämde länsstyrelsen i Västra Götalands län att minsta areal för ett licensområde för älgjakt skulle vara 150 hektar. Ett licensområde i Falköpings kommun blev därefter upphävt, eftersom det var på 145 hektar.
Mannen som var registrerad för marken överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som avvisade överklagandet. Han tog då frågan vidare till kammarrätten i Göteborg.
I överklagandet ville mannen att kammarrätten skulle undanröja länsstyrelsens och förvaltningsrättens beslut. Dessutom vill han att det ska framhållas att ett beslut om minsta areal för älgjakt strider mot jaktlagen.
Kammarrätten ger länsstyrelsen bakläxa i ärendet. De anser att det inte finns stöd för länsstyrelsens beslut om minsta areal i varken jaktlagen, jaktförordningen eller Naturvårdsverkets föreskrifter.

Är nöjd med domen
Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, är nöjd över kammarrättens dom.
– Det nya förvaltningssystemet ska enligt riksdagsbeslutet vara adaptivt och lokalt ekosystembaserat, vilket länsstyrelsen i Västra Götaland med flera länsstyrelser missat när det fastställt schablonarealer och inte sett till varje fastighets unika förutsättningar, säger Ulf Kallin.

Gillar inte domen
Alla håller däremot inte med.
”Om jag förstår saken rätt upphäver ju domen en av grundbultarna med det nya älgjaktsystemet, att mindre marker inte ska registreras”, skriver Daniel Ligné, Jägareförbundet på förbundets hemsida.
”Det jag kan säga att en grundtanke i älgjaktsystemet är att länsstyrelserna har i uppdrag att fastställa licensområden. Och det har ju gjorts i hela Sverige”, skriver Lars Plahn på Naturvårdsverket.
”Får vi inte besluta om arealkrav kan vi inte ta beslut om licensområden och därmed inte om älgtilldelningen. Naturvårdsverket måste snabbt klargöra vad som gäller, eftersom den här domen riskerar att kullkasta hela den nya älgförvaltningen”, skriver Martin Johansson på länsstyrelsen i Västra Götaland.

”Ska baseras på markens förutsättningar”
Ulf Kallin ifrågasätter dessa kommentarer, eftersom varken riksdagsbeslutet eller regelverket anger att mindre marker inte ska registreras och att kammarrättens dom inte betyder att länsstyrelsen får fastställa eller ta beslut om licensområden.
– Domen fastställer att registreringen inte får ske på arealbaserade grunder och regelverket anger att det skall vara adaptivt och lokalt ekosystembaserat. Min slutsats kan bara bli att varje licensbeslut skall grundas på varje ansökans unika förutsättningar, ett faktum som gör att en mindre mark med ultimata förutsättningar kan registreras medan en betydligt större mark med minimala förutsättningar kan nekas, säger Ulf Kallin.