– Vi ansökte om skyddsjakt på tre vargar och det blev bara en varg. Hotbilden för tamboskap, tamdjur och människor kommer inte att förändras, kommenterar han.
Hans Degerman anser att vargflocken borde reduceras betydligt mer för att skador på tamdjur, tamboskap och en sviktande älgstam skulle få någon större betydelse.
Maud Öst, flerbarnsförälder från Voxnabruk, sitter med i Voxna-gruppen som samarbetar med länsstyrelsens personal.
– Det är bättre att en varg fälls än ingen varg alls. Däremot kommer ingen större skillnad att märkas för oss i Voxnabruk, säger hon.
”Vargarna blir inte mindre skygga”
– Att bara skjuta en varg kommer med största sannolikhet inte göra vargarna mer skygga. Om vargarna blir jagade under lång tid innan de blir skjutna kan en viss skygghet uppstå, tillägger Maud Öst.
Erland Olsson jobbade tidigare som skogvaktare åt Stora. Som jägare har han under flera år sett konsekvenserna av vargetableringen.
– Nuläget i Voxnaområdet är att älgstammen är mycket svag. Under 2006 var avskjutningen 0,5 älgar per tusen hektar. Vinterstammen var på två till tre älgar per tusen hektar.
Voxnavargar mer öster ut
– Mycket tyder på att dessa siffror är lika för älgstammen under den senaste älgjakten och vintern, kommenterar Erland Olsson.
Vargarna har till stor del befunnit sig mer öster ut, norr om Edsbyn, i höst.
– Både jägare och annat folk som befunnit sig i skog och mark har hittat älgrester som vargarna dödat, förklarar Erland Olsson.
Vargspåraren Sture Nordlund bekräftar att vargarna i Voxnareviret har utvidgat reviret betydligt mer öster ut under hösten och vintern.