– Ersättningen för björndödad ren till samebyn vi studerat motsvarar ungefär sex kalvar per säsong. Det är vad vi sett att en ensam björnhona kan slå på ett dygn, säger Jens Karlsson, forskare vid Viltskadecenter.
De nya uppgifterna har kommit fram i ett forskningsprojekt där Viltskadecenter samarbetat med Udtjas och Gällivare skogs samebyar inom ramen för Skandinaviska björnforskningsprojektet.
De nya uppgifterna har kommit fram i ett forskningsprojekt där Viltskadecenter samarbetat med Udtjas och Gällivare skogs samebyar inom ramen för Skandinaviska björnforskningsprojektet.
Tio björnhonor med sändare
Projektet har gått till så att sammanlagt tio björnhonor har försetts med GPS-sändare, som skickar en position var trettionde minut. Sju av björnarna finns inom Udtja sameby medan tre rör sig i trakten av Gällivare skog sameby.
Förutom björnarna har även 1 000 renvajor utrustats med en enklare, så kallad UHF-sändare. Dessa skickar inga positioner, utan har bara som uppgift att programmera om björnens sändare om den kommer inom 100 meter från vajan.
I samband med renmärkningen i april i år dräktighetstestades samebyarnas vajor och de som var dräktiga försågs med sändaren. Genom dräktighetstesten visste man alltså vilka vajor som skulle komma att föda kalvar fram i maj.
Förutom björnarna har även 1 000 renvajor utrustats med en enklare, så kallad UHF-sändare. Dessa skickar inga positioner, utan har bara som uppgift att programmera om björnens sändare om den kommer inom 100 meter från vajan.
I samband med renmärkningen i april i år dräktighetstestades samebyarnas vajor och de som var dräktiga försågs med sändaren. Genom dräktighetstesten visste man alltså vilka vajor som skulle komma att föda kalvar fram i maj.
Följer jakten minut för minut
Det fiffiga med systemet är att alltså att när en björn kommer inom 100 meter från en sändarförsedd vaja, som alltså fått sin kalv, aktiveras björnens sändare och börjar ge position varje minut. Sändare ger även ID-nummer på den vaja som björnen närmar sig.
– På så sätt kan vi se direkt vad som händer. I och med att vi får position varje minut kan vi följa ”spårlöpan” via GPS:en när björnen försöker ta en renkalv, berättar Jens Karlsson.
När forskarna konstaterat att björnen försökt slå en ren tar de sig till platsen för att kontrollera om björnen lyckats.
Av hittills 620 kontrollerade kluster, där alltså GPS-sändaren börjat sända tätt, har man funnit 165 döda kalvar och fem vajor.
Resultatet hittills är förbluffande. Det är ingen tvekan om att björnarna ser renen som ett naturligt bytesdjur och ingenting björnen bara slår av en ”slump” när den träffar på renen.
– På så sätt kan vi se direkt vad som händer. I och med att vi får position varje minut kan vi följa ”spårlöpan” via GPS:en när björnen försöker ta en renkalv, berättar Jens Karlsson.
När forskarna konstaterat att björnen försökt slå en ren tar de sig till platsen för att kontrollera om björnen lyckats.
Av hittills 620 kontrollerade kluster, där alltså GPS-sändaren börjat sända tätt, har man funnit 165 döda kalvar och fem vajor.
Resultatet hittills är förbluffande. Det är ingen tvekan om att björnarna ser renen som ett naturligt bytesdjur och ingenting björnen bara slår av en ”slump” när den träffar på renen.
Återvänder till kalvningsområdet
– Vi kan se att björnarna som vandrar runt hela tiden söker sig tillbaka till kalvningsområdet, säger Jens Karlsson.
Trots att projektet i nuvarande form varit inriktat på att kontrollera björnpredationen på ren har forskarna även funnit att en hel del älg slagits.
När man kontrollerat 95 ”halvtimmeskluster” alltså där björnens GPS visar att björnen befunnit sig på samma plats mer än en timme, (sändaren ger två signaler i timmen) upptäcktes rester av nio vuxna älgar och 21 slagna kalvar.
Björnpredationsprojektet har fått ytterligare anslag för att specifikt studera hur mycket älg björnen tar. Sveriges lantbruksuniversitet har beviljats 300 000 kronor från regeringen för att kunna studera hur många älgkalvar som dödas av björn i Norrbottens län.Hela projektet ska pågå under tre säsonger.
I de aktuella områdena finns varken järv eller lo, utan det är nästan bara björn som är predator.
Trots att projektet i nuvarande form varit inriktat på att kontrollera björnpredationen på ren har forskarna även funnit att en hel del älg slagits.
När man kontrollerat 95 ”halvtimmeskluster” alltså där björnens GPS visar att björnen befunnit sig på samma plats mer än en timme, (sändaren ger två signaler i timmen) upptäcktes rester av nio vuxna älgar och 21 slagna kalvar.
Björnpredationsprojektet har fått ytterligare anslag för att specifikt studera hur mycket älg björnen tar. Sveriges lantbruksuniversitet har beviljats 300 000 kronor från regeringen för att kunna studera hur många älgkalvar som dödas av björn i Norrbottens län.Hela projektet ska pågå under tre säsonger.
I de aktuella områdena finns varken järv eller lo, utan det är nästan bara björn som är predator.