Det finns mycket ripa i fjällen, och det gör att det kommer allt fler jägare. Det betyder mycket för fjällkommunernas ekonomi.
Foto: Christopher Kolaczan/Shutterstock.com Det finns mycket ripa i fjällen, och det gör att det kommer allt fler jägare. Det betyder mycket för fjällkommunernas ekonomi.

Bra ripår i Västerbotten

Under 2011 har antalet ripor ökat i fjällen. Och det gör att antalet jägare också har blivit fler. Jämfört med förra året har antalet jaktdagar ökat med en tredjedel under augusti och september.

Enligt Torleif Eriksson på länsstyrelsen i Västerbotten har fyra av tio höstens småviltsjägare varit svenskar, medan resten varit utländska jaktgäster från främst Norge, Italien och Finland.

– Det har också gett fem-sex tusen gästnätter i fjällkommunerna, säger Torleif Eriksson i ett pressmeddelande.
35 procent fler jaktdagar
Från den 25 augusti fram till och med september har årets jaktdagar varit 35 procent fler än under samma period förra året. Överlag har antalet jägare varit fler, och framför allt har det kommit fler utländska småviltsjägare.
– Antalet utländska jägare i Västerbotten har ökat i år och hamnar sannolikt på ungefär samma nivåer som åren 2004 och 2005 då vi hade det största antalet småviltsjägare i Västerbottensfjällen genom tiderna, säger Torleif Eriksson.
Riporna forsätter att öka
Under sommaren har inventeringar gjorts av ripbeståndet, och de visar att riporna fortsätter att bli fler.
– Det visar sig också i jaktresultatet. Ripjägarna har i år fått i genomsnitt en till två ripor per jaktdag medan de endast fick en ripa per jaktdag i genomsnitt under förra hösten, säger Eriksson.
Under augusti och september har Västerbottensfjällen haft nästan 8 000 jaktdagar. Av dem har ungefär 3 000 varit i Vilhelmina kommun. 
Betyder mycket för ekonomin
Detta har en stor betydelse för den lokala ekonomin i fjällkommunerna, eftersom omsättningen ökar för bland annat boendeanläggningar, livsmedelsbutiker och bensinstationer.
– Vårt mål med förvaltningen av småviltsjakten på statens mark är att hitta avvägningar vid ett långsiktigt hållbart nyttjande av ripan. Det handlar om att hantera flera intressen, såväl utveckling av lokal ekonomi i fjällkommunerna som hänsyn till renskötseln och rekreation för den bofasta befolkningen, säger Björn Jonsson, naturvårdsdirektör på länsstyrelsen i Västerbotten.