Cykeln blev Leifs vapen mot den rasande björnen
  • Vildmarkshörnan

Cykeln blev Leifs vapen mot den rasande björnen

AktuelltPublicerad: 2005-09-07 13:23

Leif Nybacke

– Det här är ingen idé att berätta för någon – vi kommer inte att bli trodda, sa jag till Elisabeth när vi stod mitt uppe i det.

– Men sedan kom det ju en bil, där föraren och hans hustru såg vad som hände, berättar Leif Nybacke.

Det var i mitten av juni som paret var ut och rastade golden retrievern Lowis i Västanvik utanför Svaningen i Strömsunds kommun. Elisabeth promenerade och Leif cyklade, eftersom han har ont i en höft.

Lowis gick lös och var 15-20 meter före Leif på vägen

Elisabeth kom ytterligare 40 meter efter. Klockan var vid 20.30-tiden när en fjolårskalv plötsligt hoppade ut på vägen.

Tätt efter kom en björn.

Gick emot hunden

– Älgen hoppade tillbaka in i skogen och försvann. Björnen stannade på vägen och började gå rakt emot hunden.

– Då satte jag och hustrun i gång och ropade allt vad vi kunde för att få hunden till oss.

Till slut stod alla tre bakom cykeln, som Leif vände på tvären när björnen fortsatte att närma sig.

– Jag slog med cykeln i vägen för att få björnen av försvinna. Då gick den upp på bakbenen och hade någon slags krigsdans framför oss. Den fäktade med ramarna och fräste – det syntes med all tydlighet att den var på djävligt dåligt humör, berättar Leif.

Till slut stod den frustande och fäktande björnen bara en och en halv meter framför cykeln. Då började Leif backa.

– I det läget hörde jag att det var en bil som närmade sig på vägen. Måtte den hinna fram, tänkte jag. Och det gjorde den. För precis när bilen kom så stack björnen i väg, säger Leif.

Det är oklart vad som utlöste björnens aggressivitet. Kanske såg den Leif, Elisabeth och Lowis som konkurrenter om fjolårsälgen, kanske såg den ett byte i Lowis.

Senare på kvällen åkte Leif till platsen med en släkting. Då hade det samlats bybor på vägen för att titta på spåren efter björnen.

Såg den två gånger
– Medan vi stod där kom det plötsligt ut en liten årskalv. Efter kom en räv som jagade den. Och plötsligt kom björnen igen. Vi såg den alltså två gånger samma kväll, säger Leif.

Björnen var ganska liten och vägde kanske 60 kilo, bedömer Leif. Upprest på bakbenen var den nästan lika lång som honom.

– Jag kände ingen direkt rädsla just när det hände. Men senare på kvällen, när vi skulle gå och lägga oss, började man förstås tänka på vad som kunde ha hänt. Och även om jag inte är jägare så förstår jag att den här björnen betedde sig väldigt underligt, säger Leif Nybacke.

Leif och Elisabeth Nybacke stod öga mot öga med en rasande björn i jämtländska Strömsund.

Deras enda vapen blev den cykel som Leif hade med sig på motionsturen.

Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsBosjökloster