Dels vill jägaren sätta upp fast belysning vid åtelplatser som används för grisjakt, dels sätta upp lampor på andra ställen för att få bättre koll på vildsvinen på jaktmarken.
Jägaren vill dessutom ha tillstånd för de jägare som sysslar med skyddsjakt eller vanlig jakt för att stoppa skador på växande jordbruksgrödor.
Eftersökslampor vid vanlig jakt
Dessa jägare bör få använda lampor som är handhållna eller monterade på vapnet. Lampa på bössan är annars bara tillåtet vid eftersök.
Jaktmarken är på cirka 1 300 hektar och det finns fem aktiva jordbruksarrendatorer där produktionen i huvudsak är inriktad på vallodling samt foder- och brödsäd.
De första två vildsvinen fälldes i februari år 2000. Till november 2007 har det enbart inom ett begränsat område på 450 hektar fällts 230 vildsvin.
Hög avskjutning
Medelavskjutningen har varit 6,7 djur per hundra hektar och år, vilket generellt sett är en mycket hög siffra även i ett internationellt sammanhang.
– Årsvariationerna ligger mellan 18 till 46 fällda vildsvin. Av de fällda djuren har endast sex fällts vid jakt med hundar som i genomsnitt genomförts två gånger per månad. Resterande är skjutna vid fasta åtelplatser.
– Trots den höga avskjutningen kan bökskadorna på betesmark och slåttervallar under vår och höst vara av betydande omfattning, skriver jägaren till länsstyrelsen.
Trots en relativt omfattande och ofta återkommande jakt under perioden 2006-2007 med hundar, som driver eller ställer vildsvin, har vildsvinen etablerat sig permanent på hela jaktområdet.
– Det innebär att skador på den aktivt brukade marken ökar markant i omfattning, påpekar jakträttsinnehavaren
Hund ingen lösning
Eftersom det finns ett eklandskap, med ollon som gynnar vildsvinen, kommer antalet vildsvin att öka kraftigt under år 2008, befarar jägaren.
Att jaga ofta med hundar är ingen lösning, hävdar jakträttsinnehavaren.
– Rent praktiskt har det vid ett stort antal tillfällen visat sig att i ett område som jagats av massivt under dagen kan en foder- eller åtelplats inom samma område redan efter några få timmar vara besökt av andra grupper av vildsvin, skriver jägaren i ansökningen.
– Den mest effektiva metoden att kontrollera vildsvinspopulationen är att använda fasta välordnade åtelplatser med automatiska foderspridare och permanenta skjutkojor som medger uthållig jakt oavsett väderförhållanden, tillägger han.
Vildsvinen går sällan ut på oskyddade öppna fält annat än när det råder absolut mörker.
– Det behövs belysning som kan utnyttjas rörligt i fält och skapa möjlighet för att kunna observera djuren och kunna skjuta med en fullgod säkerhet. Detta gäller även vid snötäckt mark och frånvaro av månsken, då en åtelplats oftast är så upptrampad att den ljusa bakgrunden försvunnit och omöjliggör ett säkert skytte, påpekar jägaren.
– Undertecknads uppfattning är att det effektivaste sättet att generellt påverka överstora populationer är att selektivt skjuta bort gyltor på senhösten under eller efter den normala brunstperioden. Längre fram på vintern, eller under tidig vår, då ljusförhållandena är gynnsammare, ökar risken att den unga suggan kan ha fått kultingar.
Unga suggor i fara
I familjegruppen kan då unga suggor skjutas av misstag eftersom de är svåra att identifiera bland de andra yngre djuren i gruppen. Det finns ingen risk att fast belysning ger negativa konsekvenser, hävdar jägaren.
– Fördelen med en fast belysning är också att djuren inte sätter ljus i samband med skottlossning, som lätt blir fallet om starka ljuskällor tänds endast i samband med skottlossning. Det här är något som anses ha en negativ effekt i samband med eftersök om det skadade djuret har en erfarenhet av detta från tillfällen då andra individer i familjegruppen skjutits, argumenterar han.