Den lilla byn, som mest är känt för sitt fängelse, omges av fantastiska jaktmarker. Det är bördiga, brutna landskap som ger goda förhållanden för allt vilt att trivas. Ännu är området inte heller drabbat av vargrevir.
Frid och fröjd alltså, om det inte vore för järnvägen. Tillberga är en gammal järnvägsknut och tågen far fram och tillbaka stup i ett. Rälsen skär rakt igenom byn och de fina jaktmarkerna.
– Ett år dödade tågen åtta älgar. Dessutom har det varit väldigt ångestladdat när vi sett på pejlarna att jakthundarna varit i närheten av järnvägsspåret, säger Henrik Söderberg.
Han är skogsförvaltare åt AB Hvalfisken, som äger Hedensbergs herrgård och de tillhörande markegendomarna på 2 500 hektar.
Kostade en miljon
Jakten är en viktig del av verksamheten och till slut blev järnvägen ett för stort problem och då beslöt ledningen för bolaget att stänglsa in tågen.
Numera finns cirka 4,5 kilomter långt och två meter högt viltstängsel utmed tågbanan. En del är inhängnad med dubbelt stängsel, en annan del med staket på ena sidan. Omkring 1 400 hektar har ”fredats” från tågen i och med staketet.
– Det kostade ganska nära en miljon kronor, säger Henrik Söderberg.
Jakt & Jägare har talat människor som jobbar på företag som reparerar tåg efter älgolyckor. De moderna tågen, med sina plastfronter, får omfattande skador vid en älgkollison.
– Det blir hål rakt in. Vi får skrapa ut älgarna ur loket, säger en reparatör.
Hans bedömning är att en älgolycka kan kosta omkring en miljon kronor att åtgärda.
Inget bidrag
Men SJ:s underordnade bolag var inte intresserat av att hjälpa till och finansiera tågviltstängslet i Tillberga.
– Nej, det var en privat angelägenhet, meddelade de. Däremot har de varit mycket hjälpsamma på alla sätt, för att vi skulle kunna sätta upp stängslet, säger Henrik Söderberg.
Från SJ framhåller man dock att det Trafikverket som ansvarar för stängselfrågor.
Närmare en miljon kronor, alltså, men nu funkar det fint med löshundsjakten på markerna kring Hedensbergs herrgård.
– Det var hemskt när man såg att hundarna antingen fått tappt på järnvägsbanken, eller att tog järnvägen tillbaka till närmaste väg. Staketet blev dyrt, men bra, konstaterar Henrik Söderberg.