DNA-studier av Värmlands vita älgar ske ge svar på vilka genetiska avvikelser som ligger bakom leucismen, som ger den vita pälsen.
Foto: Tage Bäck, Arvika DNA-studier av Värmlands vita älgar ske ge svar på vilka genetiska avvikelser som ligger bakom leucismen, som ger den vita pälsen.

DNA-studier görs av vita älgar

SLU skärskådar den genetiska avvikelsen

Den vita älgtjuren i västra Värmland har blivit en viral världssuccé. Nu ska en forskargrupp från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ta redan på varför älgarna är vita. Genom att jämföra arvsmassan hos vita och bruna älgar räknar de med att kunna hitta det muterade anlag som ger vit päls.

Älgarnas pälsfärg är ett exempel på leucism – ett samlingsnamn för olika orsaker till vit eller blekgul pälsfärg hos djur där ögonen fortfarande är mörka, till skillnad mot albinos som har röda ögon. Forskarna har tillgång till prov från en vit älg och det är möjligt att den ståtliga ”kändistjuren” är far till den provtagna älgen. Fler prover från vita älgar ska också samlas in.

DNA-jakt på den unika mutationen
Sofia Mikko leder arbetet. Han berättar att forskarna ska jämföra arvsmassan hos de vita älgarna med den hos vanliga bruna älgar för att hitta den unika mutationen.
Förekomst av vita och vitfläckiga älgar har inte bara beskrivits i västra Värmland. Även i Nordamerika har rapporter om vita älgar förekommit och bland ursprungsbefolkningen har dessa älgar setts som heliga och kallas för ”White spirit moose”.

Kan läsa hela arvsmassan
– Den tekniska utvecklingen inom molekylärgenetiken har varit revolutionerande under de senaste åren och med den utrustning vi idag har på SLU, kan vi läsa DNA-sekvensen från en individs hela arvsmassa, berättar kollegan Tomas Bergström.
För Sofia Mikko, som studerat färggenetik i över 20 år, finns dock redan några misstankar om vilka gener som kan vara inblandade och orsaka den unika pälsfärgen hos älgar i Värmland.
– Nu väntar vi bara på att DNA-sekvenseringen ska bli färdig så att vi kan börja leta efter den genetiska avvikelsen, säger Sofia Mikko.
– För mig är det extra roligt att göra den här studien eftersom älgen kommer från mina hemtrakter, Arvika. Jag har hört många berättelser om vita älgar, men aldrig sett någon själv hittills, tillägger hon i ett pressmeddelande från SLU.
De övriga SLU-forskarna i studien är Margareta Stéen och Göran Andersson.