Nästa år planerar Naturvårdsverket att överlämna beslutsrätten för licensjakt på varg till länsstyrelserna. Men verket kommer att ange hur många vargar som högst får fällas vid licens- och skyddsjakt.
Eftersom miniminivå för vargstammen saknas sägs i lagstiftningen att verket ska ange det högsta antal djur som får skjutas.
– Det här är frågor som länsstyrelserna bör diskutera när de beslutar om licensjakt, kommenterar Klas Allander på Naturvårdsverket.
Som väntat deklarerar verket att det även under nästa års inte bör tillåtas licensjakt på varg i revir som har invandrade och flyttade vargar samt första generationen av avkommor från genetiskt värdefulla revir. Det innebär i praktiken att det inte blir vargjakt i åtta-tio revir med de mest genetiskt värdefulla vargarna.
Uppdraget var att lämna förslag inom befintlig budget.
Men Naturvårdsverket efterlyser ökat stöd till förebyggande åtgärder i renskötselområdet och där invandrade och flyttadevargar etablerar sig.
Invandrade vargar från öster kan bli kvar i norra Sverige. Av smittskyddsskäl bör de vara kvar i ett halvår innan de flyttas söderut.
– Det är viktigt att skydda både rennäringen och den invandrade vargen under den här tiden. Vi föreslår därför ökat stöd till förebyggande åtgärder och kommunikation till både länsstyrelser och rennäringen, säger Eva Thörnelöf på Naturvårdsverket
Dessutom bör viltskadeförordningen ändras så att samebyar kan få ersättning för skadeförebyggande åtgärder utan att detta dras av från ersättningen för rovdjursförekomst.
Risken för tamdjursangrepp i vargbältet i Mellansverige gäller främst får. Tamdjursägare kan få bidrag för förebyggande åtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Naturvårdsverket föreslår ökade bidrag till rovdjursavvisande stängsel för att täcka merkostnaden jämfört med vanliga stängsel.
– Det kan behövas mer informationsinsatser i områden med flyttade vargar. Här föreslår vi att verksamheten med akutgrupper fortsätter och att fler länsstyrelser kan få medel för detta, förklarar Klas Allander.