Som Jakt & Jägare tidigare berättat är det tjänstemännen på Naturvårdsverket, och inte politikerna, som ska avgöra hur mycket varg det ska finnas i Sverige. Därmed blir det formellt sett inte möjligt att utkräva politiskt ansvar för hur beslutet i framtiden kommer att påverka landsbygden.
Beslutet om gynnsam bevarandestatus ska vila på resultat från forskarvärlden. Men frågan är vilket expertunderlag som tjänstemännen väljer för att fatta sitt beslut.
Hundratals eller tusentals vargar?
Beroende på hur man räknar kan gynnsam bevarandestatus variera från något hundratal vargar till 3 000.
Om man exempelvis skjuter bort de mest inavlade individerna och tillför nya, obesläktade vargar kan gynnsam bevarandestatus landa på något hundratal. Om man däremot ska bygga vidare på den starkt inavlade vargstammen, som bygger på tre individer från början av 80-talet och två från 90-talet, kan det behövas flera tusen vargar.
Därför är det centralt vilka forskare och vilka beräkningsmodeller som tjänstemännen på Naturvårdsverket väljer att lyssna på. Allt är möjligt från 100 till 3 000 individer.
Anonyma forskare
Ruona Burman kan inte säga vilka forskare det är som nu tar fram underlaget för tjänstemännens beslut.
– Beslutsunderlaget kommer från Skandulv, som i sin tur tar in uppgifter från hela forskarvärlden, kommenterar Ruona Burman.
• Kan man säga att Skandulv är den tratt som alla forskaruppgifter ska passera genom innan de hamnar hos Naturvårdsverket?
– Ja, så kan man kanske uttrycka det, svarar Ruona Burman.