I den förskarrapport som naturvårdsverket beställt för att kunna ge regeringen förslag på hur vargstammen ska förvaltas framgår två anmärkningsvära saker:
* Forskarna gör klart olika bedömningar om hur akut inavelssituationen i den svenska vargstammen är och hur stor den behöver vara.
* I rapporten framskymtar en förhållandevis ljus bild av vargstammens situation i Skandinavien, där mycket tyder på att inavelsproblematiken kommer att lösa sig själv, eller med hjälp av ökat skydd inom vissa områden.
Bättre än på länge
– Faktum är att vargstammens framtid aldrig tett sig så positiv som just nu, konstaterar Olof Liberg, rovdjursforskare på Grimsö, i en kommentar till rapporten.
Liberg och Håkan Sand på Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) forskningsstation i Grimsö, genetikern Pär Forslund (också SLU) och Lunds Universitets genetiker, Mikael Åkesson och Staffan Bensch, ser flera positiva tecken som tyder på att inavelssituationen i den svenska vargstammen kan bli bättre utan, eller med hjälp av olika skyddsåtgärder.
De bedömer också att vargstammen kan vara 200–300 individer de närmaste 10–15 åren och ändå få en bra genetisk status – förutsatt att det sker en invandringar av varg vart annat eller vart tredje år.
Ökad invandring
Forskarna konstaterar att tendensen är att invandringarna ökar, sannolikt tack vare en snabbt växande vargstam i Finland. I snitt har det skett två invandringar om året de senaste fyra åren, även om de flesta fallit offer för jakt, både laglig skyddsjakt och tjuvjakt. Bara den invandrade vargen i Galvenreviret lyckats förra året producera en valpkull.
Forskarna från de tre institutionerna anser inte att läget är så akut att man behöver importera och sätta ut vargar. Tvärtom påpekar de att frågan är mycket känslig och medför etiska problem. Däremot kan man underlätta spontan invandring från Finland genom att skydda vargarna längs en minst fem mil bred och cirka 30 mil lång korridor från finska gränsen, längs med ostkusten och ned till sydgränsen av renskötselområdet. I den korridoren skulle man tillåta fyra vargrevir.
Vargar i renbetesland
Frågan är kontroversiell eftersom ”korridoren” går genom områden som är vinterbete för rennäringen. Forskarna anser dessutom att skyddsjakten i hela renbeteslandet måste regleras hårdare och att det inte ska ges något skyddsjaktstillstånd förrän vargen i fråga är DNA-testad. Skulle vargen vara en invandrare kan flyttning av problemvargen till vargstammens kärnområde vara en tänkbar lösning.
”1 000 vargar behövs”
Stockholms universitets genetiker, Linda Laikre och Nils Ryman, anser däremot att det behövs fem gånger så många invandringar, alltså i princip ett par invandringar om året, om man ska ha en skandinavisk vargstam på 200 individer. De tycker också att den skandinaviska vargstammen bör ligga på omkring 1000 individer om inte det genetiska utbytet med den finsk-ryska vargstammen ökar dramatiskt.
Laikre och Ryman bedömer att den genetiska situationen är synnerligen allvarlig – akut – och förespråkar därför åtgärder ”snarast”. Däremot går de inte in på vilken typ av åtgärder, till exempel import och utsättning av vargar, eftersom det snarare är en förvaltningsfråga och en politisk fråga.
Hjälper politikerna
Olof Liberg anser däremot att man inte kan ”lämna politikerna i sticket” i denna så centrala fråga:
– Vi måste kunna ge en bedömning av läget och vilka sidoeffekter olika åtgärder kan få, säger han.
– Man kan inte begära att riksdagspolitiker ska vara allvetande. Det är därför vi säger: Varför skapa mer kontroverser kring rovdjursfrågan om det inte är absolut nödvändigt? Vi kan för tillfället nöja oss skyddsåtgärder, eftersom läget för vargstammen har ljusnat så påtagligt.
Besläktade som kullsyskon
Liberg påpekar emellertid att det råder total enighet bland forskarna om att det genetiska läget för den skandinaviska vargstammen är allvarligt. Hela stammen bygger på tre individer, samt, sedan ett år, ännu en individ i form av Galvenvargen. De svenska vargarna är i dag mer besläktade än kullsyskon och vargarna visar tecken på inavelsdepression.
Samtliga forskare i rapporten slår också fast att det inte är utdöendesannolikheter eller procentuell tillväxt som är av primär betydelse för vargstammens hälsa, utan ett säkrat genetiskt utbyte med en annan och större population.
Naturvårdsverkets ska på onsdag offentliggöra sina förslag till regeringen om hur vargstammen bör förvaltas, hur den genetiska statusen ska stärkas, samt om det ska tillåtas vargjakt.