De som leder projektet är Jonas Malmsten från SVA och Anne-Marie Dalin från SLU.
– Det började med att öländska älgjägare kontaktade oss 2007 med bakgrund av att de hade en dålig observerad reproduktion av kalvar. De vill ha reda på om någon sjukdom kunde ligga bakom, säger Jonas Malmsten till Sveriges Radio.
Efter att de öländska jägarna slog larm har man gjort studier som visat att många älgkalvar dog redan som embryon. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur vanligt detta är och även forska i ur älgarnas reproduktion fungerar generellt.
Prover ska samlas in i Småland, Öland, Södertälje och Tibro.
Tar färska prover
– Blir det en skjuten älg kommer jaktlaget att ringa till en fältassistent som i ilfart åker dit för att ta färska prover. Proverna kommer sedan att undersökas vid ett fältlaboratorium i Värnamo. Efter älgjakten kommer proverna till Uppsala för vidare analyser, berättar Jonas Malmsten för Sveriges Radio.
Varför älgarnas fortplantning inte fungerar som den ska finns det ännu inga teorier om. Fenomenet kan vara spritt bland älgarna i hela världen. Följderna kan vara allvarliga för älgstammen.
– Tappar man hälften av sina embryon, då föder man bara hälften så mycket kalvar. På sikt blir det för dålig tillväxt i älgstammen, och då måste man rätta in avskjutningen efter det, säger Jonas Malmsten till Sveriges Radio.
I början av nästa år hoppas forskarna kunna ha ett preliminärt svar på problemet.
– Blir det en skjuten älg kommer jaktlaget att ringa till en fältassistent som i ilfart åker dit för att ta färska prover. Proverna kommer sedan att undersökas vid ett fältlaboratorium i Värnamo. Efter älgjakten kommer proverna till Uppsala för vidare analyser, berättar Jonas Malmsten för Sveriges Radio.
Varför älgarnas fortplantning inte fungerar som den ska finns det ännu inga teorier om. Fenomenet kan vara spritt bland älgarna i hela världen. Följderna kan vara allvarliga för älgstammen.
– Tappar man hälften av sina embryon, då föder man bara hälften så mycket kalvar. På sikt blir det för dålig tillväxt i älgstammen, och då måste man rätta in avskjutningen efter det, säger Jonas Malmsten till Sveriges Radio.
I början av nästa år hoppas forskarna kunna ha ett preliminärt svar på problemet.