Det var under lodjursjakten som Gunnar Glöersen och hans 19-årige son gick efter i ett lospår.
Polisanmälan
Senare kom en anonym anmälan mot Gunnar Glöersen in till polisen i Värmland.
– Vi rapporterade om det fällda djuret på radion, både inom laget och till grannlaget. Den som gjorde anmälningen trodde uppenbart att pojken stod själv på pass. Men det var uppsiktsjakt och passkytten hade ansvar, kommenterar Gunnar Glöersen.
Anmälaren ute i ogjort väder
Lars Bjöle är verksamhetschef för vapenärenden vid Rikspolisstyrelsen, RPS. Mot bakgrund av Glöersens berättelse drar även han slutsatsen att den anonyme anmälaren är ute i ogjort väder.
– Om pojken skjutit med pappans vapen tror jag inte att det hade varit förenligt med lagstiftningen. Uppsiktsjakt ska ske med det vapen som licensinnehavaren äger. Överlåtelse i andra hand tror jag inte är lagligt. Men det krävs att man går in i förarbetena till lagarna om man ska kunna svara säkert, säger Lars Bjöle.
Strikt lagstiftning
Vid lån av vapen säger lagen att den som lånar vapnet ska ha tillstånd att inneha ett sådant vapen. Dessutom ska det upprättas en skriftlig lånehandling. Men den som lånar ett vapen kan alltså inte överlåta det till någon annan person vid uppsiktsjakt. Det är i alla fall Lars Bjöles spontana slutsats.
– Vapenlagstiftningen är väldigt strikt, konstaterar Lars Bjöle.
Gunnar Glöersen poängterar att han är fullt på det klara med vilka regler som gäller.
”Vill göra mig illa”
– Naturligtvis är jag helt införstådd med lagstiftningen. I det här fallet gick allt rätt till. Pojken sköt med passkyttens vapen. Det finns uppenbart människor som är ute efter att göra mig illa och det får jag kanske tåla med tanke på det jobb jag har. Det som stör mig mest är att någon använder min son för att komma åt mig, säger Gunnar Glöersen.