Det var den förra regeringen som utsedde Åke Pettersson att se över rovdjurspolitiken.
Åke Pettersson skall bland annat lämna förslag på ökat regionalt inflytande, utreda rovdjurens effekter på övrigt vilt och rovdjurens påverkan på jaktutövningen. Andra uppgifter är att skärskåda EG-rätten och rovdjursförvaltningens organisation.
Åke Pettersson har valt att vända sig till ett litet antal experter. Dessa representerar inte sin egen organisation. De ska tala för en hel intressegrupp. Förutom jägarkåren gäller det till exempel den ideella naturvården, rennäringen och markägarna.
– För jaktintresset har den förra regeringen utsett mig till expert i utredningen. Eftersom jag skall fungera som talesman för hela jägarkåren i utredningen tycker jag det är viktigt att även Jägarnas Riksförbunds medlemmar känner att de har en kanal, via mig, direkt in i utredningen på samma sätt som Svenska Jägareförbundets medlemmar, säger Gunnar Glöersen.
Ska träffa JRF-ledningen
– Jag har redan haft kontakt med Jägarnas Riksförbunds ledning och avser att träffa dem så att de skall få möjlighet att lämna synpunkter och idéer direkt till mig.
– Jag är uppvuxen med jakt och jagar så ofta jag kan, allt från fågel till älg och lodjur, berättar Gunnar Glöersen.
– Mitt arbete har under de 20 år som jag varit anställd kommit att allt mer handla om rovdjur.
– Rovdjursfrågan har tyvärr ökat polariseringen både inom jägarkåren och mellan olika grupper i samhället, tillägger han.
I debatten framställs det ofta som om jägarnas intressen skulle dominera rovdjursförvaltningen.
– Men sanningen är att ingen enskild grupp förlorat så mycket som jägarkåren. Rennäringen och tamdjursägarna har givetvis också stora problem, men de har åtminstone ett ersättningssystem som träder in, konstaterar Gunnar Glöersen.
Han sitter i viltvårdsnämnderna och rovdjursgrupperna i både Värmland och Örebro och är ansvarig för samordningen av Svenska Jägareförbundets lodjursinventeringar.
200 besiktningar av rovdjursskador
– Jag har goda kontakter med de flesta rovdjursforskarna i landet och med Viltskadecenter. På övrig tid har jag även uppdrag åt länsstyrelsen som besiktningsman för rovdjursrivna tamdjur. Över 200 besiktningar har gett mig synnerligen goda kunskaper om konflikten mellan rovdjur och tamdjur.
Hittills har rovdjursutredningen tagit fram faktaunderlag för de fem berörda arterna, lodjur, varg, björn, järv och kungsörn.
För varje art har ett seminarium arrangerats, dit samtliga intresseorganisationer har möjlighet att skicka en eller två representanter.
På dessa seminarier har Jägarnas Riksförbund kunnat delta.
Seminariernas främsta syfte är att få fram en gemensam faktagrund för det fortsatta arbetet.
Diskussioner efter nyår
Först efter nyår kommer arbetet att inriktas på mer konkreta diskussioner om hur den framtida rovdjursförvaltningen bör utformas.
– Eftersom det kommer att ligga ett stort ansvar på mig att försöka föra fram jägarnas förslag till en bättre rovdjurspolitik är det viktigt att jag får så många synpunkter som möjligt från jägarkåren, förklarar Gunnar Glöersen.
– Troligen kommer den färdiga utredningen så småningom att remitteras samtliga intresseorganisationer. Men det är alltid bäst om goda idéer finns med från början, tillägger han.
– Se därför till att föra fram kloka idéer till era företrädare i JRF som sedan kan vidarebefordra dessa till mig, avslutar Gunnar Glöersen.
I referensgruppen som Gunnar Glöersen knutit till sig ingår Henrik Tågmark, andre vice ordförande i Jägarnas Riksförbund.
Henrik Tågmark i Molkom, Värmland, nås på telefon: 0553-415 64.
E-post:
henrik@tagmark.se