Hård kritik mot jaktvillkoren i SCA-skogar
  • Elmia Game Fair

Hård kritik mot jaktvillkoren i SCA-skogar

AktuelltPublicerad: 2005-12-14 09:17

Förskottsbetalning på den tilldelade älgkvoten. Ingen återbetalning på ej fällda djur. Höga fällavgifter kallas för ”jaktupplevelse”. Försöken att föryngra jägarkåren hindras.
Listan kan göras lång med kritik från jämtländska jägare mot SCA, och andra skogsbolag, som pressar fram en sönderskjuten älgstam.

Flera skogsbolag har infört ett system där fällavgiften för de tilldelade djuren skall betalas i förskott. För jaktlag på marker med dålig älgtillgång kan detta få katastrofala följder. Det finns exempel på jaktlag som fått betala drygt 40 000 kronor för en enda skjuten kviga.
Och ett jaktlag som inte skjuter fullt kan riskera att bytas ut mot andra jägare, som stått i kö för att komma till Jämtland och jaga älg.
Många älgjägare i Jämtland är förbittrade över de stora skogs-bolagens villkor. Det finns också en utbredd rädsla för att det kan bli slutjagat på bolagsmark för dem som är öppet kritiska.
Jakt & Jägares utsände har träffat ett jaktlag som just därför inte vill träda fram öppet. Det är i mitten på november och sju av de 30 tilldelade djuren är skjutna. Skogen de jagar på var en gång släktägd bonnmark och talesmannens hemmaskog.
– Detta kan bli en dyr historia innan det är klart, säger han.
– Vi betalar för full pott. De djur som inte fälls kan vi heller inte sälja för att täcka alla kostnader.
– Eftersom så många vill ha älgjakt här har vi blivit ett lätthanterligt byte för skogsbolagen. Istället för att vara de som jagar kan vi i dag betrakta oss som skogsbolagens jaktbyte, konstaterar jägaren.
Jaktlaget står inför hotet att bytas ut av andra jägare som inte bor i bygden. Svenska jägare med pengar söder ifrån samt tyskar, holländare och andra vill gärna jaga älg i Jämtland.
De som inte skjuter tillräckligt många älgar riskerar att åka ut. Det blir älgutrotning istället för älgförvaltning.
– Bolaget tänjer ut gränserna för vad vi kan tåla.
– Jag tycker nog att skogsbolagen har lyckats samla alla skurkar i samma hage, kommenterar han.
– I hagen bredvid står en föråldrad, något korkad jägarkår. Det är faktiskt frågan om ren utpressning. Det är stora summor som bolagen tar in på jakten.
Jägaren håller med om att det kan låta gnälligt.
– Men faktum är att vi betalar mycket för att förhindra skador av älg på bolagsskog. Vi betalar egentligen för sådant som andra samhällsmedborgare skulle ta ut ersättning för.
Motviljan bland allmogen mot skogsbolagen har dessutom djupa historiska rötter. Förr i tiden kom skogsbolagets representanter med häst och vagn. Med hjälp av brännvin, skrivdon och ett välsmort munläder köptes skogen. Jämtländska skogsbönder, som många gånger knappt var läs- eller skrivkunniga, sålde sin skog för en spottstyver.
SCA:s företrädare invänder mot kritiken och hävdar att älgjägarna egentligen bara betalar för själva jaktupplevelsen.
– Det existerar ingen fällavgift eller betalning för köttet. Man betalar för en typ av upplevelse kan man väl säga, kommenterar Sven Strömberg, som är ansvarig för jakten på SCA i Jämtland.
För ett par år sedan infördes förskottsbetalning på tilldelningen av älg. Flera stora markägare hakade på, bland andra SCA.
– Vi har gått in för fasta priser som kommer att gagna avskjutningen på ett stimulerande sätt. På sätt och vis kan jägarna i princip skjuta hur mycket älg de vill, säger Sven Strömberg. Förfaringssättet medför också en förenklad administration, anser han.
– Prismässigt ligger vi bra till. Kanske bland de lägre i landet. Visst kan det kännas jobbigt för en del som inte får skjuta något. Men det handlar ju om jakt. Man kan inte bestämma vart älgarna skall stå. Nästa gång kanske det går bättre, kommenterar SCA:s jaktansvarige i Jämtland.
Marken arrenderas och därför sker ingen återbetalning på icke skjutna älgar, enligt Sven Strömberg.
Han känner inte heller igen bilden av att obekväma jaktlag kan åka ut från bolagsmarken.
– Det har hänt att vi bytt ut lag, eller delat upp skiften. Ovänskap och bråk inom älglaget har varit en av anledningarna till detta.
Men visst är det lätt att hitta nya älgjägare, konstaterar han.
– Kön med jägare både från när och fjärran är lång till de jämtländska älgskogarna. Efterfrågan på jakt i Jämtland är enorm just nu. Men vi försöker alltid prioritera de lokala jägarna, försäkrar Sven Strömberg.
Markerna läggs ut elva månader åt gången.
– Jagar inte laget effektivt vill vi gärna få dit andra lag. Det är inga problem med detta. Det har bara upplevts som positivt, säger SCA:s Sven Strömberg.
Han tycker inte att SCA fortsatt i samma stil som på 1800-talet.
– Nja. Jag bjuder förstås inte på brännvin, skämtar Sven Strömberg.
Men älgjägaren Ove kan lätt hålla sig för skratt. Han sitter på pass på bolagsmark i Mellannorrlands inland.
Ove sitter med studsaren redo och spanar mot en hyggesremsa.
För bara en timme sedan hade Ove ko och kalv på cirka 70 meters avstånd. Kalven fick markkänning medan kon fick springa vidare.
– Om vi skall kunna ha någon älgstam kvar i framtiden måste vi sluta med att skjuta undan kor. För varje fälld ko går två-fyra djur till spillo årligen, säger Ove.
Naturligtvis tycker inte mark-ägaren så. Skogbolagen talar om 25-procentiga betesskador på skogen. Det har talats om ett tvåprocentsmål för skogsskador.
– Tänk dig, av 100 plantor blir det två. Detta är nog mindre än vad sorken äter upp. De stora inkomsterna till trots vill nog inte bolagen ha någon älgstam kvar överhuvudtaget, kommenterar Ove.
Han kan bekräfta jägarnas rädsla för att kritisera stora skogsbolag.
– Skall vi ha någon jakt kvar, bör vi nog inte ens tänka tanken på att yttra oss. Jag har ett par kompisar som talade klarspråk i form av insändare i lokalpressen. Det resulterade i att de kommande säsong blev utan jakt. Dessutom blev hela jaktlaget straffade när det var slutjagat på bolagsmarken.
– Det finns ju dessutom en mindre skara jägare som fungerar som rapportörer, säger Ove. Om detta är organiserat eller inte vill jag ha osagt.
– Så länge vi låter skogsbolagen hålla på så här finns det ingen framtid som älgjägare. Själv är jag i färd med att söka mig från bolagsmarken för att leta upp någon mindre skogs-ägare. Jag vill ju kunna fortsätta som älgjägare.
Vi färdas norrut, mot Borgvattnet och Fullsjön. Här finns Kurt Karlsson, som tidigare jagade på SCA-mark. Men efter det att ”städpatrullen” från bolaget gick in och rensade miste hela laget jakten uppe i Fullsjön.
– Vi sköt nästan alltid hela tilldelningen. Vi hade mycket älg på dessa marker. Vad vi inte visste var att det fanns osämja och jävelskap i laget. Detta talade bolaget om för oss. Vi kunde därför inte bedriva jakt på ett effektivt sätt och skulle bort från bolagsmarken, berättar Kurt Karlsson.
Jaktlaget var satt under hård press och ville behålla jakten.
– Därför strävade vi efter att varje år skjuta fullt, fortsätter Kurt Karlsson.
– Att få kött till frysen var det nästan inte tal om. Det mesta gick till uppköpare för att vi skulle kunna täcka kostnaderna för den så kallade jaktupplevelsen.
Besvikelsen blev ändå stor i laget den dagen ett papper från skogsbolaget kom med uppsägning av jakten på Fullsjön 42311. Laget splittrades upp.
– I dag vet jag inte vart alla tagit vägen, säger Kurt Karlsson.
Uppsägningen skedde per post utan att någon annan kontakt tagits.
– Skogsbolaget meddelade även att de förbehöll sig rätten att välja vilka de upplåter jakten till.
Detta ser Kurt Karlsson som en direkt kommentar till de spörsmål om älgjakten som publicerades i lokalpressen vid den tiden.
Det skall nämnas att alla, utom en, i jaktlaget var födda och uppvuxna i Fullsjön och har tidigare arbetat åt SCA, bland annat som virkesleverantörer.
– Jag personligen skall väl egentligen tacka bolaget för det som de iscensatte den gången. Jag jagar numera på cirka 400 hektar privatägd så kallad bondskog. Det blir inte så dyrt och vi slipper att sälja allt kött. Vi kan lägga älgkött i grytan, berättar Kurt Karlsson.
– Att jag i dag känner mig lyckligt lottad förstår väl alla. Allt detta tack vare att jag kom bort från bolagsskogen.
Kent Henriksson är aktiv i Jägarnas Riksförbund och har fått utmärkelsen ”Årets ungdomsledare” för sina insatser.
Han tycker att skogsbolagen i praktiken motarbetar alla strävanden att föryngra jägarkåren.
– Vi håller på att skjuta sönder en tidigare rätt hyfsad älgstam. Vi skjuter alldeles för mycket kor. Bolagen har numera satt press på jägarna. Uppfyller man inte deras krav kan hela laget splittras upp och försvinna ut från deras marker, säger Kent Henriksson.
– Naturligtvis bidrar även rovdjuren till att älgstammarna minskar. Om detta får fortsätta har vi ingen älg kvar om några år. Jag har jagat i 40 år, så jag ser den kurva som som pekar brant neråt, tillägger Kent Henriksson.
Om ingen älg finns på skogen, vem vill jaga där? undrar han.
– Det kostar i dag att bli jägare. För en ung person kan det bli cirka 30 000 kronor för jägarexamen och att skaffa all utrustning som behövs för att börja jaga, säger Kent Henriksson.
– Sedan tillkommer fällavgifter, arrenden, förlorad arbetsförtjänst, resor och så vidare. Ja, de 30 000 kronorna kan vi nog nu säkert fördubbla. Vilken 18-åring har råd med detta? undrar han.
– Vem vill dessutom jaga på marker där det saknas älg? Ingen, konstaterar Kent Henriksson.
Det skulle behövas bättre sammanhållning och ryggrad i jägarkåren, tycker han.
– Vi borde ställa in älgjakten under en eller ett par säsonger för att få tillbaka älgstammen. Då kanske man även från bolagshåll skulle börja tänka lite annorlunda.




SKRIV EN INSÄNDARE!

Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv så här

  • Annons Ardbeg Embassy
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsGyttorp Norma