Ägtilldelningen i västra Jämtland har höjts med 600 älgar till 2 600 trots att inte ens 50 procent av kvoten brukar fällas. Länsstyrelsen har lyssnat för mycket på skogsbruket, anser jägarna.
Foto: Mikael Moilanen Ägtilldelningen i västra Jämtland har höjts med 600 älgar till 2 600 trots att inte ens 50 procent av kvoten brukar fällas. Länsstyrelsen har lyssnat för mycket på skogsbruket, anser jägarna.

Höjda älgkvoter i västra Jämtland kritiseras

Länsstyrelsen i Jämtland har beslutat att kraftigt höja årets tilldelning på älg. Det gör jägarna missnöjda.
Länsstyrelsens beslut grundar sig på viltvårdsnämndens rekommendation, som säger att årets kvoter ska höjas med två älgar per tusen hektar. Ökningen innebär att jägarna i Västjämtland får skjuta 2 600 älgar, jämfört med 2 000 förra säsongen.

– Det är en drastisk höjning. Det finns inget behov eftersom få jaktlag skjuter upp sina licenser, säger Jan Swartström, ordförande i Västjämtlands jaktvårdsdistrikt, till Länstidningen i Östersund, LT.

I det lokala samrådet var skogsbruket den enda part som ville ha höjd tilldelning. Jägarna var nöjda som det var. Jan Swartström trodde inte att viltvårdsnämnden skulle gå på skogsbrukets förslag.

”Helt grundlös höjning”

– Tidigare år har man gett en tilldelning på 2 000 älgar och av det skjuts knappt hälften varje år. Alltså nyttjas licensen till mindre än 50 procent. Likt förbaskat går de på den linjen att höja med två älgar per 1000 hektar rätt över hela Västjämtland. Vi från Jägareförbundet anser att det är helt grundlöst, säger Jan Swartström till LT.

Förslagen till älgtilldelningen bör baseras på tre underlag, menar Swartström. De är avskjutningsstatistik, älgobservationer och skogsskador.

– Alla tre är ganska stabila sedan 10-15 år tillbaka. Det har inte hänt någonting. Och då ställer vi oss väldigt frågande hur man resonerar när man ökar tilldelningen så drastiskt, säger han i LT.

Hänvisar till viltvårdsnämnden

Länsstyrelsen försvarar sitt beslut att höja älgtilldelningen. Beslutet är taget i linje med viltvårdsnämndens rekommendation, vilken länsstyrelsen är satt att följa.

– Om vi har höjt kvoten betyder inte det att man behöver skjuta fler älgar, säger Boel Hjelm, länsstyrelsens jurist, till LT.

Argumentet håller inte, anser Jan Swartström.

– Då kan vi ju lika gärna ha fri tilldelning och behöver inte den här administrationen som kostar miljontals kronor varje år, kommenterar han till LT.

Frågan diskuterades i många sammanhang innan beslutet togs – på kretsen, i ett samråd, i viltvårdsnämndens arbetsutskott och i själva nämnden.

”Måste tillmötesgå alla”

– Viltvårdsnämnden rekommenderade länsstyrelsen att höja kvoten med genomgående 2,0 och det fanns också med i samrådsprotokollet. Vi måste tillmötesgå alla som kommer med uppgifter. Jägarorganisationerna har sin syn och skogen har sin syn och någonstans måste alla få göra sig till tals. Nu är det jägarna som är lite gramse på länsstyrelsen men det här är ju på grund av uppgifter vi har fått, säger Boel Hjelm till LT.

Beslutet om tilldelning är inte möjligt att överklaga, enligt Boel Hjelm. Kvoter höjs och sänks hela tiden.