Vill skrämma. Vargvänner gör allt för att skrämma och hänga ut människor som drabbats av vargangrepp och ansöker om skyddsjakt. Nu höjs röster för att rutinerna kring skyddsjaktsärenden ska ses över.
Foto: Shutterstock/Fotomontage Vill skrämma. Vargvänner gör allt för att skrämma och hänga ut människor som drabbats av vargangrepp och ansöker om skyddsjakt. Nu höjs röster för att rutinerna kring skyddsjaktsärenden ska ses över.

Hot kan ge nya rutiner för skyddsjakt

En självutnämnd och anonym pöbeldomstol på Internet försöker skrämma djurägare från att söka skyddsjakt på varg. Nu höjs röster för att enskilda människor ska slippa löpa gatlopp som framtvingats av dessa ”vargvänner”.

– Vi har redan i dag ett regelsystem, där länsstyrelserna eller Naturvårdsverket kan ta initiativ till skyddsjakt. Ser man att det finns ett problem, så går man in och löser problemet, säger moderate riksdagsmannen Ulf Berg

Det grövsta försöket att stoppa en djurägare från att utnyttja sin demokratiska rätt att genomföra en beslutat skyddsjakt på varg, är kanske det som drabbat en kobonde i Sandviken. Anonyma sidan PTP uppmanar människor att ringa och skrämma honom. Vi har inte nått den akutelle lantbrukaren, men vi har talat med andra djurägare som vittnar om hur förföljelserna på Internet drabbar utsatta människor.

Ingen av dem vill framträda med sin identitet, på grund av ”vargvännerna”.

Varnar för laglöst land
– Vad tror skribenterna på olika facebooksidor och personerna bakom PTP att följden blir? Mitt tips är att djurägare som drabbas av varg struntar i att anmäla attacker och struntar i att söka skyddsjakt. Istället försöker de åtgärda problemet på egen hand och i tysthet. Det finns risk för laglöst land och det tycker jag är en fruktansvärd utveckling, säger en djurägare.

I Skultuna i Västmanland sköts två vargar vid skyddsjakt i våras. Vid obduktionen visade sig att båda hade fårkött och fårull i magarna. Länsstyrelsen förnekar att man jagade med får som åtel. Men ingen anmälan har kommit in från någon djurägare som saknar några får.

– Vi har exempel på fårägare som inte anmäler vargattacker. De vill inte bli trackade av människor som värnar vargen, sa länsveterinären i Västmanland, Per Sahlander, i en kommentar i Jakt & Jägare.

Gatloppp hos etablerade föreningar
Det är inte bara på hotsidan PTP, som drabbade djurägare får löpa gatlopp. På facebooksidor, även de som är knutna till organisationer vars talespersoner då och då intervjuas i ”Svensson-media”, Rovdjursföreningen, Nordulv och Wolf Army, pågår en hetsjakt mot djurägare.

Man beskyller dem för att vara lata och egoistiska, att de inte sköter sina staket ordentligt. Vargvänner åker runt och filmar deras stängsel, mäter dem och så vidare.

Människor bakom olika bloggportaler är också behjälpliga med att lägga ut namn, adresser och personnummer på djurägare som ansökt om skyddjakt på varg.

– Jag skiter i de olika bloggarna och facebooksidorna. Men även i tidningarnas kommentarsfunktioner hånas och förlöjligas vi. Man försöker skrämma oss till tystnad. Men vad ska vi göra – sluta leva? säger en djurägare.

Så vill de lösa problemet
Raden av personer i hennes situation kan göras hur lång som helst. Men vad gör samhället åt problemet?

– Man har tyckt att det är mest logiskt att den som drabbas av ett vargangrepp också ansöker om skyddsjakt. Men ingen hade väl kunnat förutse hur hela vargdebatten skulle spåra ur. I det här läget tycker jag att man får se över hur skyddsjakterna ska skötas i framtiden, säger Inga Ängsteg, chef vid Viltskadecenter.

Flera av dem Jakt & Jägare har sökt kommentarer av har varit ovetande om problemet.

– Jag kände inte till det här. Men om det är som du beskriver, så är det djupt olyckligt och visar med icke önskvärd tydlighet hur infekterad vargdebatten är. Hot och förföljelse av alla de slag ska polisanmälas. För myndigheterna finns regelverk som gör att de kan ta initiativ till skyddsjakt, säger Vargkommitténs ordförande Peter Egardt.

 

”Kan inte uttala mig”
Polisprofessorn och jägaren Leif GW Persson säger så här:

– Om folk blir hotade så ska dom polisanmäla det. Men hur vanligt det är att den som söker skyddsjakt blir hotade känner jag inte till så det kan jag inte uttala mig om.

Kjell Lennartsson i Svenljungagruppen ser hoten mot djurägarna som ett allvarligt hot mot demokratin. Han menar att det är samhällets skyldighet att skydda enskilda medborgare från sådana här trackasserier.

– All samhällsfunktion bygger på att medborgare skyddas mot problem. Har man varg som ställer till problem, måste samhället själv ta beslut om skyddsjakt, säger Kjell Lennartsson.

”Nästan ironi”
Moderate riksdagsmannen Ulf Berg, från Avesta och Dalarna, har klart besked hur han vill ha det:

– Vi har ett regelsystem där länsstyrelserna kan ta initiativ. Här har vi ett problem, kan man säga, och så går man in och beslutar om skyddsjakt. Här i Dalarna finns fall där jag nästan tycker att länsstyrelsen ironiserat över att det är fel person som sökt skyddsjakt och då är det bara att avslå ansökningen, säger Ulf Berg.

Han har tidigare riktat skarp kritik mot den egna länsstyrelsen, men den här gången är kritiken ännu vassare.

– Jag känner mer och mer att det är länsstyrelsen som är problemet. När djur blir dödade av varg skickar man ut tjänstemän med tumstockar för att leta fel på staketen. Man måste tydligen ställa en ren bredvid en varg i Dalarna för att det ska bli skyddsjakt. Det har jag sagt till landshövdningen, berättar Ulf Berg.

”Djupt nedstämd”
Han har rest runt bland drabbade djurägare och är beklämd över den verklighet han mött.

– Jag kände mig djupt nedstämd efter senaste mötet. Jag mötte djurägare som gör allt de kan för att skydda sina djur, till och med tar in dem trots att det är lag på att djuren ska vara ute. De blir hånade för att de inte sköter sina staket. Om det vore så enkelt att vara fårägare, att man kunde kolla staketet hela dagarna, då skulle vi väl alla vara fårfarmare, säger Ulf Berg.

Morgan Johansson är socialdemokratisk ordförande i riksdagens justitieutskott:

– Det är viktigt att man polisanmäler alla former av hot. När det gäller hemsidor som hotar och kränker så är det svårt att släcka ner en sådan sida. Det är främst när det gäller barnporr som det är möjligt, säger Morgan Johansson.

Beredd att agera
Han menar att skyddsjakterna kan ske på myndigheternas initiativ, så att drabbade djurägare slipper bli uthängda. Men frågan om vem som ska begära skyddsjakt är inte ett ärende för justitieutskottet.

– Där är jag beredd att agera för att polisen ska få bättre möjligheter att spåra personer bakom sidor som hotar och trakasserar människor. Polisen måste få bättre möjligheter att utreda brottslighet på Internet, säger Morgan Johansson.

Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket, talar om att Sverige ska ha en balanserad rovdjurspolitik och en balanserad debatt.

 

Hot inte okej
– Polarisering är inget alternativ. Det är vår uppgift att skapa arenor där människor kan diskutera saken saken utifrån olika perspektiv. Hot är inte okej i en demokrati, säger Maria Ågren.


• Nej, men nu är frågan hur skyddsjakten ska skötas så att enskilda människor inte hotas och trakasseras?

– Det kanske inte är gjort i en handvändning, men vi måste titta på hur vi ska använda det regelverk vi har på ett klokt sätt. Laglöst land vill vi inte ha i Sverige och då måste vi se till att använda verktygen på bästa möjliga sätt, säger Maria Ågren.

”Det finns alltid idioter”
Vad säger man på bevarandesidan, då? Det är på deras kant som de extrema hotarna och förföljarna finns. Ordföranden i Svenska Rovdjursföreningen, Roger Olsson, har semester och svarar inte i telefonen. Vice ordföranden Ylva Lindberg beklagar att enskilda djurägare drabbas.

– Det finns alltid idioter och det tror jag inte att vi kommer ifrån. Det är inga värnare eller naturmänniskor, utan personer som bara är ute efter att bråka. Det är för djäkligt. Men när det är befogat med skyddsjakt vore det bra om det är myndigheterna som prövar saken, säger Ylva Lindberg.