Det är i länsstyrelsen Västra Götalands remissvar på Lars-Erik Liljelunds rovdjursutredning som frågan tas upp om vad en vargetablering verkligen kostar markägarna.
Enligt Lars-Erik Liljelund lyckades han inte ta fram några siffror på vad vargetableringen kostar trots att det var en av punkterna i regeringens direktiv till utredning.
Jakten drabbas
Ingen har heller tidigare tagit fram några siffror på vad vargen egentligen kostar enskilda markägare, näringsidkare, kommuner och stat.
Det handlar bland annat om fastighetspriser och priset på jaktarrenden som sjunker. Det gäller också svårigheter att rekrytera nyckelpersoner till näringslivet i vargområden när det inte går att locka med jakttillfällen, eller problem att behålla yrkeskunnig personal när det stora fritidsintresset jakt drabbas vid en vargetablering.
Ingenting av detta har utretts av rovdjursutredningen.
Däremot har utredaren förslag på hur man ska kunna sprida vargstammen över landet och hur den ska förbättras rent genetiskt.
Ingen skada i vargbältet?
Bland annat vill han att man ska kunna teckna avtal med markägare som får betalt för att ta emot varg på sin mark.
Anledningen är att man på så sätt ska få möjlighet att flytta vargar som vandrar in i norra Sverige ner till det mellansvenska vargbältet, där utredaren menar att de inte gör så stor skada och där de kan träffa artfränder.
Utredare tror inte att en korridor genom renbeteslandet där vargarna kan vandra själva söderut kan fungera, utan vargarna måste få hjälp att etablera sig i södra delen av landet.
Därför vill han att vargar ska kunna flyttas men då inträder alltså nästa fråga och det är var de ska släppas ut då få markägare vill ta emot dem på sin mark.
Den frågan vill Liljelund lösa med ett avtal där staten betalar markägare för att ta emot vargen.
Civilrättsligt avtal om varg
”Möjligheten att teckna civilrättsliga avtal om vargetablering under en begränsad tidsperiod bör prövas”, skriver han i utredningen och det är där länsstyrelsen i Västra Götaland ställer sig frågande och skriver:
”Utredningen diskuterar möjligheten att under en begränsad tidsperiod pröva att teckna civilrättsliga avtal om vargetablering. Detta är en intressant tanke, men förknippad med stora svårigheter att värdera intrånget. Hur stor är skillnaden i värde på X ha mark, med och utan vargförekomst? Ska markägare i redan etablerade vargområden kunna få ersättning genom avtal? Innan vargarna redan etablerat sig: Hur vet man med vem man ska teckna avtalet?”
Hur påverkas värdet?
Länsstyrelsen menar att för att kunna teckna ett avtal måste man veta vad marken är värd med respektive utan varg, en uppgift som ännu ingen tagit fram.
Klart är dock att det rör sig om mycket stora summor och därför är frågan mycket kontroversiell.
Det gäller dels sjunkanden priser för jaktarrenden då en stor del av löshundsjakten omöjliggörs på grund av vargetableringen.
Den största kostnaden utgörs dock av hur mycket fastigheterna i ett vargområde tappar i värde då den inte är lika attraktiv på marknaden längre.
16,5 miljarder kronor?
Svenljungagruppen och Jesper Jönsson från vargfakta.se har dock gjort beräkningar som visar på en summa på 16,5 miljarder kronor.
– Vi har då tittat på alla områden med vargrevir och dragit bort tio procent av fastighetsvärdet då de flesta mäklare räknar med att jaktvärdet motsvarar ungefär tio procent av fastighetsvärdet, säger Kjell Lennartsson från Svenljungagruppen.
Han frågar sig också om markägare i redan etablerade vargområden bör kunna få ersättning genom avtal. Den frågan öppnar för en diskussionen som kan innebära enorma ekonomiska krav mot staten i områden som redan hyst varg under flera årtionden.