– För mig är det viktigt att människor ska kunna driva verksamheter med djur även i de områden där de stora rovdjuren finns. Då måste också samhället ge en rimlig ersättning till djurägare vars djur utsatts för rovdjursangrepp. För att vi ska kunna göra det behöver vi en kartläggning över hur landsbygdsföretagens ekonomi påverkas av rovdjursangreppen, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson, i ett pressmeddelande.
SLU ska i samråd med berörda myndigheter kartlägga hur landsbygdsföretagens ekonomi, inklusive indirekta kostnader, påverkas av angrepp från de stora rovdjuren.
Ny ersättningsmodell
SLU ska även föreslå en ny ersättningsmodell som kan kompensera merkostnaderna som direkta och indirekta skador från rovdjur medför. Detta gäller främst landsbygdsföretag med mjölk-, får- och nötköttsproduktion, fäbodbruk och biodling.
Ersättning för skador av rovdjur på hägnat vilt ska också övervägas.
SLU ska dessutom undersöka under vilka omständigheter skador kan förebyggas med hjälp av skyddsjakt på rovdjur. Det gäller skydd av hägnat vilt samt fisk- och biodlingar.
Bidrag för förebyggande åtgärder?
I uppdraget ingår också att undersöka om bidrag bör lämnas för åtgärder som förebygger rovdjursangrepp på hägnat vilt, biodling eller liknade verksamheter.
I dag är det svårt att bedriva biodling i områden där det förekommer björn.
SLU ska lämna förslag som tillåter att fortsatt produktion av honung möjliggörs i hela landet.
Ersättningarna är för små
I dag kan landsbygdsföretag få ersättning för döda eller skadade djur. Enligt Vargkommitténs betänkande täcker dagens ersättningar endast en liten del av kostnaderna för drabbade djurägare. Det är därför angeläget att ersättningen till den drabbade djurägaren ses över, anser regeringen. Även branscher som inte får ersättning påverkas av rovdjursförekomst.
För att få en mer faktabaserad dialog om de stora rovdjuren ser regeringen ett tydligt behov av att utreda hur rovdjursangrepp påverkar landsbygdsföretagens samlade ekonomi.
Uppdraget ska slutredovisas den 31 augusti 2015.