Inavel inget stort hot mot vargstammen
  • Jämtland Game Fair

Inavel inget stort hot mot vargstammen

AktuelltPublicerad: 2006-12-29 15:31

Vargforskarna vid Lunds universitet och Grimsö forskningsstation i Bergslagen har gjort ett släktträd över vargstammen i Sverige och Norge. Forskarna har även skärskådat den genetiska variationen mellan olika vargar.
Slutsatsen är att inavel inte är ett så stort problem som det hävdats tidigare.

Det vanliga måttet på inavel är inavelskoefficienten, som beräknas mellan 0 och 1.
Vargarna i Sverige är i dag så nära släkt med varandra att de har en koefficient på nästan 0,25, vilket är lika högt som mellan syskon.
Trots det är effekterna begränsade.
Orsaken är en oväntad urvalsprocess. De vargar som haft högst genetisk variation har lyckats bäst med att föra sina gener vidare. Det gynnar vargstammens livskraft.
– Det tycks röra sig om en ganska hård selektion. Men vi har ingen aning om hur den går till i praktiken. Det kan vara så att djuren med högst genetisk variation lyckas bättre för att de är starkare, eller har färre sjukdomar. Men det kan också vara så att de väljs ut av det motsatta könet, säger professor Staffan Bensch vid ekologiska institutionen på Lunds universitet.
Studien har gjorts av en grupp svenska och norska forskare under ledning av Bensch.

Inte alls så hotad stam
Det verkar alltså som att det naturliga urvalet gynnar genetisk variation. I så fall är den svensk-norska vargstammen på cirka 180 individer inte alls så hotad som det hävdats i rovdjursdebatten.
Olof Liberg, forskare vid Grimsö viltforskningsstation, vill ändå påstå att inavel på längre sikt är ett problem för att få en livskraftig vargstam.
Den svensk-norska vargstammen härstammar från tre vargar. Två av dem vandrade in från den finsk-ryska stammen i början av 80-talet. En tredje kom från österled omkring 1990.
Enligt tidigare beräkningar kunde inaveln hota vargstammen om cirka 80-90 år.

Kan klara sig över 100 år
– Nu säger våra nya studier att stammen kanske klarar sig 120 år i stället. Men det handlar om mycket grova beräkningar och det kan finnas andra faktorer som vi inte känner till ännu, säger Olof Liberg till Nerikes Allehanda.
15 och 25 procent av vargarna har missbildningar på grund av inavel, hävdar Olof Liberg.
Sammanväxta ryggkotor, underutvecklade testiklar, som gör varghannarna sterila, samt sneda tänder och hjärtfel är exempel på missbildningar.
Enligt Olof Liberg skulle det räcka med en ny varg vart femte år de närmaste 40 åren för att säkra stammens framtid.
Trots detta växer vargstammen snabbt. I vinter beräknas vargstammen ha kommit upp till närmare 180 individer. Etappmålet på 200 som riksdagen fastställt är därmed bara en tidsfråga.

Vargjakt bara en tidsfråga
Därmed är det också bara en tidsfråga innan vargstammen måste börja förvaltas med hjälp av jakt.
– Om stammen sedan ska hållas kvar på den nivån kommer den lagliga jakten att öka, säger Olof Liberg till Nerikes Allehanda.
Olof Liberg påstår att mellan 20 och 30 vargar skjuts illegalt varje år. Men hur många vargar som dödas illegalt är bara en gissning, som räknats fram med hjälp av hur många procent av de sändarförsedda vargarna som försvunnit spårlöst.








Genom att kommentera på jaktojagare.se så godkänner du våra regler

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsVästgårds Game Fair
  • AnnonsStaffans vapen
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsBosjökloster